Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska kolonin i Amerika - Tyska företag i 17:e århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerligen förr eller senare följt. Nekas kan emellertid
ej, att under gynsammare förhållanden här en
lifskraftig koloni skulle kunnat uppblomstra. Klimat
och jord passade förträffligt för den höga nordens
söner, de trifdes synbarligen och slogo rot i det nya
fäderneslandet, och få vi tro de svenska kronister,
som upptecknat den äldsta kolonins öden, hade de
i vida högre grad än något af de andra invandrade
folken lyckats genom redlighet i handel och vandel
vinna indianerna för sig. De umgingos med dem på
förtrolig fot, många hade lärt sig deras språk, och
en af de första svenska presterna hade till och med
till deras undervisning öfversatt Luthers katekes på
maniquasspråket. Det är ej blott nationalfåfänga, utan
en historisk erfarenhet af svensk sed att behandla
mindre utvecklade folk, med hvilka vårt folk kommit i
beröring, som föranleder oss att tro, att indianernas
öde under svenskt välde skulle blifvit ett annat än
det sedan blef.
Holländarnas välde öfver den svenska kolonin vid
Delaware blef för öfrigt ej långvarigt. Redan nio
år derefter måste de afträda henne jemte sin egen
blomstrande koloni vid Hudson åt engelsmännen,
som bibehöllo dem ända tills kolonierna i slutet
af följande århundrade vunno sin sjelfständighet
och den stora fristaten bildades. De gamla svenska
slägterna blandades snart med holländska och engelska
element, men svenskt språk talades ännu i slutet
af sextonhundratalet, då svenska prester på deras
egen begäran utsändes till dem, ett band, hvarmed
det gamla moderlandet ännu in i vårt eget sekel
hållit utvandrarnas ättlingar fästa vid sig. Redan
i medlet af förra århundradet var dock modersmålet
till större delen glömdt och de svenska och finska
nationaliteterna helt och hållet uppgångna uti och
sammansmälta med den engelska.
Minnet af den svenska tiden lefver dock ännu qvar
hos befolkningen vid Delaware. I Wilmington, det
forna Kristina, vid »Maniquaskilen», står ännu qvar
den gamla svenska stenkyrkan från 1600-talet, tillika
den äldsta i Amerika, och midt i hjertat af en annan
vida större stad, rik på alla vår tids industriela
och vetenskapliga skatter, det glänsande Philadelphia,
reser sig på det ställe, der ett af de äldsta svenska
nybyggena låg vid stränderna af »Skulkilen», en annan
kyrka, som gömmer den kyrkbok, på hvars blad en af
de första svenska presterna upptecknat historien om
kolonin Nya Sveriges korta tillvaro.
Tyska företag i 17:e århundradet. Medan sålunda
nästan alla Europas nationer förvärfvade transmarinska
besittningar, låg Tyskland i 17:e århundradet slaget
till jorden och blödande ur tusen sår. Furstarnas
blickar voro uteslutande riktade på de tröstlösa inre
förhållandena, och sålunda blir det lätt förklarligt,
att Tyskland ej fick någon andel i de rika gåfvor,
som öfver allt i riklig mängd stodo att vinna. Ett
enda undantag träffa vi dock vid denna tid. Den
store kurfursten af Brandenburg, grundläggaren af
den preussiska staten, hade som student i Leijden
lärt sig inse sjöväsendets vigt; sedan han vunnit
provinsen Preussen och dermed äfven hamnarna vid
Königsberg och Pillau, lade han sig synnerligt vinn
om att grunda en preussisk flotta, som tillika kunde
tjena till skydd för de transmarinska kolonier,
man ville anlägga i Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
