Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbygnadskonstens utveckling i norden och särskildt i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bygnad, tänkta af Ehrensvärd, uppfunna och bygda af
Chapman", fingo svenska män häfda fadrens ära. Efter
Ehrensvärds död uppfann, föreslog och bygde Chapman
de kanonslupar och kanonjollar, som länge utgjorde
hufvudstyrkan af den svenska skärgårdsflottan. Men
det var ej nog att ega en skärgårdsflotta, Sverige
behöfde äfven bättre och fullkomligare örlogsskepp,
än hvad hittills varit fallet, och från sin befattning
som öfverskeppsbyggmästare vid arméns flotta gick
Chapman åter öfver till örlogsflottan och öfvertog
som varfsamiral 1783 ensam styrelsen af örlogsvarfvet
i Karlskrona med allt, hvad dertill hörde.
Den verksamhet, som under Chapmans ledning här
utvecklades, var otrolig. Endast under åren 1782-1785
bygdes här tio 60-kanonsskepp och tio 40-kanons
fregatter. Huru föga envist Chapman fasthängde vid
sina idéer och huru han tvärt om utvecklade och
rättade dem genom ständiga rön, synes af olikheten
hos de skeppscerter, som utgingo från hans hand och
funno sin fulländning i linieskeppet Gustaf den store.
Bland de öfver hundra fartyg, stora och små, som
Chapman bygt, har svenska flottan ännu qvar ett
minne. Gustaf III:s ryktbara Amfion, ombygd
1797 och 1820, gör ännu tjenst, fastän blott som
logementsfartyg, vid öfningarna med nutidens
kraftigaste sjöförsvarsmedel, minor och torpeder.
Ännu vid några och 80 års ålder författade och utgaf
Chapman skrifter i sin vetenskap, tills döden den 19
augusti 1808 afbröt hans verksamma lif.
Vid de talrika skeppsvarfven längs Sveriges kuster
råder en liflig verksamhet, ehuru det ständigt ökade
antalet af jernångfartyg gör, att träfartygsbygnaden
ej på senaste tiden vunnit någon betydlig
tillväxt. 1872 funnos i riket 27 skeppsbyggerier, som
syselsatte 2 000 arbetare. Främst i denna verksamhet
står Gefle, derefter komma Göteborg, Sundsvall och
Hernösand.
Den enda läroanstalt i Sverige, der tillfälle
gifves att efter vetenskapliga, grunder inhemta
kännedom i skeppsbyggen, är för närvarande
navigationsskolan i Göteborg. 1870 indrogs nämligen
skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona,, som blifvit
inrättadt 1842 och först förlagdt på kofferdivarfvet
derstädes, men redan 1849 flyttadt till örlogsvarfvet,
och dess modellsamling flyttades till nämda
navigationsskola, hvars afdelning för skeppsbyggen
har till ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
