Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjulångare - Skrufångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nyaste sjömaskinerna äro så kallade
kombinerade maskiner, i hvilka ångan, enligt
Woolfs system, får verka både som i högtrycks- och
i kondenseringsmaskiner. Ångan går från pannan
in i en vanlig högtryckscylinder, men slappes ej
härifrån ut i det fria, utan drifver i stället
pistongen i en expansionscylinder, så att hon före
kondenseringen blifvit fullt tillgodogjord. Begge
pistongerna verka på axeln. Iden till denna maskin
skall strax efter Watt ha uppstått hos Jonathan
Hornblower. Pannorna kunna på dessa maskiner
vara mycket mindre än på andra och fordra således
mindre bränsle, en fördel, som på större fartyg
vida öfverväger den något ökade fordran på utrymme
och större nyanskaffningskostnad. Vid detta system
är ytkondensering af stort gagn. Till sjömaskiner
begagnas nu allmänt tubpannor, hvilka stundom äro
försedda med rökförbränningsapparater, för att
åstadkomma ökad lufttillgång till de utvecklade
gasernas antändning och fullständiga förbränning, samt
med öfverhettningsapparater, der ångan ytterligare
upphettas och göres mera torr.
Skrufångare. Som vi sett, böljade ångfartygets
historia med en tid af mer eller mindre
lyckade försök. Man måste först afgöra, med
hvad slags simorgan de för sjölifvet bestämda
ångmaskinerna skulle förses, och bland de föreslagna
fortskaffningsmedlen intog skrufven redan i
allra första början ett rum. Att icke han, utan
skofvelhjulet först fick praktisk användning,
kom sig deraf, att detta organ till sitt väsen är
enklare, till sin verkan mera i ögonen fallande,
medan skrufvens användning redan synes förutsätta
ett visst mått af högre beräkning. Den första
skruffartygsmodellen rörde sig utan tvifvel framåt,
men ytterst långsamt. Denna tanke fick alltså hvila
till fromma för hjulfartygen, och först när dessa
erhållit en viss grad af utveckling och man kom under
fund med, att en mängd brister dock vidlådde denna
vackra uppfinning, började man bearbeta skrufven under
den riktiga förutsättning, att den ringa verkan, han
under långsam kringvridning ger, genom en ovanligt
hög omloppshastighet skulle kunna stegras till en
användbar drifkraft. På detta sätt blef den i början
förkastade skrufvens öfverlägsenhet insedd, och
hjulfartyget erhöll en yngre bror, som snart skulle
växa det öfver hufvudet och betydligt inskränka dess
verkningskrets, ty, som saken nu gestaltat sig, är
det utom allt tvifvel, att framtiden, åtminstone på
hafvet, tillhör skruffartyget och att hjulfartyget
der endast kommer att spela en underordnad rol.
I andra bandet ha vi redan talat om propellerns väsen,
form och verkan, om hans användning för skeppsfarten
och om uppfinnarna af de olika slagen deraf, hvarför
vi nu endast skola taga resultatet, det färdiga
föremålet, i betraktande. Låtom oss alltså genast
undersöka, om och hvari det gamla systemet är det
nya underlägset.
Många olägenheter, som i början vidlådde hjulfartygen,
deras starka rullning eller slingring, hvarvid
i storm och hög sjö det ena hjulet stundom gick
rundt alldeles öfver vattnet, hade bortfallit genom
fartygens och maskinernas förbättrade konstruktion,
så att hjulångarna gjorde sina resor mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
