Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - De olika slagen af krigsskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på modet, att till och med gamla träskepp skyndsamt
påtogo sig jernklädningen, men derigenom endast
blefvo klena, ofruktsamma bastarder. Som en skapelse
af den ännu i dag oafgjorda tvekampen mellan anfalls-
och försvarsmedlen i form af jättekanoner och
jättepansar uppstodo slutligen monitorerna eller
skepp med vridbara torn, lika kraftiga till anfall
och försvar, men, såsom erfarenheten redan lärt,
dock hvarken osårbara eller omöjliga att förstöra,
ty menniskan förmår ju ej skapa något, som ej af
henne äfven kan tillintetgöras.
Monitorerna utgöra i sjelfva verket ett egendomligt
och särdeles märkligt slag af krigsfartyg, mera
liknande fullkomnade flytande batterier än egentliga
skepp. Alla öfriga deremot, vare sig af trä eller
jern, segel- eller ångskepp, äro, om än med olika
grader af kraftutveckling, krigsskepp i detta
ords vanliga betydelse och ha som sådana så mycket
gemensamt, att de först kunna tillsammans behandlas
och deras egenheter sedermera på passande ställen
framhållas.
Krigsfartygen delas efter sin storlek och det
deraf beroende antalet däck och kanoner i vissa
rangklasser, som hos de särskilda nationerna ej
fullt öfverensstämma. De största skeppen, nämligen
tre- och tvådäckare, kallas gemensamt linieskepp,
emedan de efter den forna sjötaktiken för drabbning
ordnades i linie. Deras kanonantal går från 74 till
öfver 100. Vid deras indelning i tre- eller tvådäckare
räknas som däck endast de täckta kanondäcken, ej de
öppna, med skjutpjeser möjligen försedda. Näst efter
linieskeppen komma fregatterna, som i drabbning
ej strida i linien. De föra ett mindre antal
kanoner på ett eller två däck, men äro betydligt
olika så väl till storlek som kanontal. Aftagande
i storlek, följa derefter korvetter, briggar,
skonertar, kuttrar och slutligen kanonbåtar. För
att bättre beteckna ett fartyg, än som är möjligt
genom blotta bestämmandet af dess rangklass, brukar
man till dess klassnamn äfven foga antalet kanoner,
det för. Man säger således: ett linieskepp om 80,
92 o. s. v. kanoner, en fregatt om 44, 52, 64, en
korvett om 18, 20, 26 kanoner. Korvetter och mindre
fartyg ha inga kanonportar på mellandäcket, utan
endast i brädgången kring öfre däcket. Dock gifvas
så kallade manöverkorvetter, hvilka öfver kanondäcket
ha ännu ett däck.
På större krigsskepp äro kanonerna af olika kalibrar,
dock har det stora flertalet en och samma. Ett
linieskepp om 100 till 120 kanoner har eller rättare
hade vanligen 60 till 70 tretiotvåpundare, ett mindre
antal långa och korta tjugufyrapundare, adertonpundare
och som stödjepelare ett par sextioåttapundare,
derjemte äfven mörsare för att kasta sprängkulor mot
fienden. Mörsarna äro jemte många andra tillbehör
nu mera komna ur bruk i följd af den långt större
verksamheten hos nutidens skjutpjeser.
Krigsfartygens kanoner äro temligen lika
landartilleriets, men lavetterna deremot helt
olika. En sådan lavett består af två grofva ekplankor,
som hvila på två axlar, försedda med hjul eller rullar,
de främre något högre än de bakre. Framtill äro
plankorna förenade med ett tvärstycke, kalladt kolf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
