Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanonen och pansaret - Tornfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanoner äro till större delen uppstälda på ett täckt
batteri, öfver hvilket det öfre däcket hvälfver
sig. På detta finnas vanligen pivotkanoner för- och
akterut. En del franska skepp äro dock bestyckade
som vanliga fregatter. Efter regeln är pansaret så
anbragt, att det sträcker sig rundt om hela fartyget
från batteridäcket till 6-7 fot under vattenytan, men
blott midskepps upp öfver batteriet. Bog och akter
lemnas upptill opansrade. För att skydda kanonerna
och deras betjening för akter- eller förifrån
kommande kulor äro de der anbragta tvärväggarna
pansarklädda och sträcka sig upp till öfre däcket
eller deröfver. Antalet kanoner af svåraste kaliber
öfverstiger ej tretio. Stötvapnet (sporren, rammen,
väduren) är fäst vid förstäfven och fast förbundet
med bogen, men af olika konstruktion. Nedan stående
figur visar en på franska fartyg bruklig vädur
af brons. Då vid en manöver under öfning ett med
dylik vädur försedt skepp blef sittande så fast i
det träffade fartyget, att detta måste sprängas, har
man gifvit honom tre spetsar, af hvilka den öfre och
undre ej skjuta så långt ut som den mellersta. Ett
annat slags vädur har en i lodrät riktning rund kant;
förstäfven skjuter nämligen betydligt ut nedifrån,
stiger från underkanten af pansaret lodrätt upp och
böjer sig sedan inåt.
Ett tredje slag är den så kallade plogjernsbogen,
der pansaret tillspetsar bogens linier. Stäfven går
här redan från däcket i en stark svängning utåt,
så att han i vattenlinien skjuter långt fram,
öfver allt stödd och förstärkt af pansarplåtarna,
och böjer sig derefter från pansarets underkant
åter inåt. Ett sådant vädurshufvud bör naturligtvis
ej blott öppna det fiendtliga fartygets sida under
vattnet och derigenom gifva det en svår läcka, utan
äfven kunna bringa det att kantra. Bredsidskeppen
ha nästan lodrätt uppstigande sidor. Om de derför
under striden skickligt undvika en stöt och med
stor hastighet löpa förbi och skrapa emot hvarandra,
kunna kanonerna kullkastas och portarna skadas. För
att förekomma detta gifva fransmännen pansarsidorna
en lutning inåt, hvarigenom dock ytan och vigten af
pansaret ökas, äfvensom fartygen få något tycke af
de gamla linieskeppen. Pansarfregatterna äro nästan
alla fregatt- eller barktacklade.
Tornfartygen (monitorerna) äro mindre, med däcket
obetydligt öfver vattenytan och utan eller med lätt
borttagen brädgång. De äro bestyckade med ett fåtal
kanoner af svåraste kaliber, uppstälda i vridbara
torn i fartygets medellinie med mynningarna obetydligt
öfver däcket. I däcket äro cirkelrunda fördjupningar,
hvari tornen stå. Dessa uppbära äfven kanonerna och
kunna vridas åt alla sidor antingen medelst ång-
eller handkraft, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
