Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbättringar i segelfarten - Vetenskapliga sjöexpeditioner i det nittonde århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
seglen rusade i topp, utspända af vinden, och
under åskådarnas jubelrop seglade de tre täflande
kämparna, snabbt klyfvande vågorna, sin bana
framåt. Första dagen följdes de åt, men den derpå
infallande natten skilde dem och tvang dem att följa
hvar sin egen väg. Fleetwing och Vesta styrde den
nordliga kursen, medan Henrietta tog samma väg som
de atlantiska postångarna. Fleetwing råkade ut
för en olyckshändelse; hon förlorade nämligen sex
man, som af en störtsjö spolades öfver bord. Alla
tre yachterna måste uthärda häftiga snöstormar, men
det oaktadt anlände Henrietta redan den 25 december
kl. 6 på eftermiddagen till Cowes på Wight och vann
priset. Fleetwing inträffade följande morgon klockan
2, Vesta klockan 4. Endast några få timmar skilde
således segraren från hans medtäflare. Färden från
New-York till England hade endast upptagit 14 dagar
och några timmar.
Ång- och segelfartygen i sina olika former,
det material, hvaraf våra nu varande flottor
äro sammansatta, ha ej blott gifvit handeln den
storartade utveckling, hon i vårt århundrade nått,
utan tjena äfven vetenskapen, i det de draga ut för
att utforska oceanen och rikta vår kunskap om länder
och folk. Vi ha derför här att ej mindre följa skeppet
i vetenskapens tjenst än skildra utvecklingen af de
olika nationernas handelsflottor.
Vetenskapliga sjöexpeditioner i det nittonde
århundradet. Så stora saker än det adertonde
århundradet uträttat för jordytans utforskande,
funnos dock ännu betydliga efterskördar att göra för
vårt eget sekel. Kontinenterna gömde ännu i sitt
inre vidsträckta, fullkomligt obekanta områden,
de nyupptäckta länderna behöfde bättre utforskas i
geografiskt ej mindre än i naturvetenskapligt och
kommersielt hänseende, och slutligen återstodo
ännu omkring båda polerna stora kretsar, der ingen
sjöfarare ännu framträngt och som på glob och
karta endast företedde blanka ytor. I alla dessa
riktningar har ock det nittonde århundradet arbetat
med samma kraft och ihärdighet, som utmärka dess
sträfvanden på alla områden. Mången gåta skall det
säkerligen äfven på detta fält nödgas lemna olöst
åt sin efterträdare, men de bidrag, det redan gifvit
till en bättre kännedom om vår jords yta, ställa dess
arbeten värdigt vid sidan af dess föregångares.
Först en hastig blick på hvad det gjort för
kontinenternas utforskande! Här möter oss först
Afrika med sitt för tretio år sedan till största
delen obekanta inre. Denna hemlighetsslöja rifves nu
af djerfva resande: Barth, Vogel, Rohlfs, Nachtigal
från norr, Livingstone från söder och öster tränga
djupt in i dess inre delar, medan Burton, Speke, Grant
och Baker utforska Nils öfre lopp och sålunda för
verldshandeln bana en kungsväg, som säkert i en snar
framtid skall bli af omätlig betydelse. Hvad dessa män
gjort för Nil och Afrika, det gjorde Spix och Martius,
Castelnau samt den nordamerikanska expeditionen under
Herndon och Gibbon för Amazonfloden och Sydamerika, der
Alexander von Humboldt redan i århundradets början brutit
forskningen väg. Äfven det norra och inre Asien går i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
