Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfverlandslinierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målet: det största möjliga oberoende. Från Indien,
hvars inre telegrafförbindelser för öfrigt stå under
regeringens förvaltning, har telegrafnätet ytterligare
blifvit utsträckt till Kina och Australien, åt det
ena hållet af British-indian-extension-company,
åt det andra af British-australian-company.
Ett af de svåraste arbetena vid anläggningen af detta
stora telegrafnät var utan all fråga ledningen genom
Australiens ännu så godt som obekanta kontinent,
ett företag, som i likhet med den förut öfver
Nordamerikas hela bredd dragna linien utgör en af
vår tids märkvärdigaste anläggningar och tillika ger
bekräftelse på den erfarenheten, att telegrafen ej
allenast förmedlar gemenskapen mellan civiliserade
länder, utan äfven sjelf blir en odlingens pionier,
som banar väg för den geografiska forskningen. Hvad
särskildt ledningen genom Amerika beträffar, är
besegrandet af de väldiga svårigheterna på dessa
oerhörda väglängder, i synnerhet i Nordamerika, i
sanning beundransvärdt. Än gick vägen hundratals
mil genom de vildaste marker, som, dittills
aldrig beträdda af en enda civiliserad menniska,
ännu hörde till indianernas jagtområde, än genom
öde, alldeles trädlösa stepper, der virket till
telegrafstolparna ofta måste hemtas på många mils
afstånd. Vid anläggningen af denna telegraflinje
har för öfrigt på nytt visat sig den underbara
trollmakt, som telegrafledningarna öfver allt,
till och med bland de vildaste folk, utöfvat, så
att dessa endast högst sällan förgripa sig på dessa
tankeförbindelsens stumma redskap. Helt naturligt
bidrog härtill äfven anläggarnas vänliga bemötande
mot indianerna, hvilket hade till följd, att flera
af dessas höfdingar gingo i borgen för stolparnas
och trådarnas säkerhet. Så skickade 1861, medan
arbetet på den långa hufvudlinien ännu fortgick,
sjosjonindianernas höfding följande budskap till
San Francisco: »I postvagnen har jag sett Carpenter,
den store telegrafchefen, jag har tryckt hans hand,
ty jag älskar honom och telegrafen. Mina indianer,
5000 till antalet, skola ej skada telegrafen. Om sex
veckor skall jag komma till San Francisco för att se
ångfartygen och det stora hafvet; alla telegrafens
män bemöta mig väl.»
Då den långa amerikanska linien österut fortsattes
i nordlig riktning genom New-Brunswick och Nya
Skotland till Trinity-bay, den östligaste punkten
på Newfoundland, genomlöper han på en längd af 865
geografiska mil ej mindre än 70 längdgrader. På
ett slående sätt visar sig här, huru den elektriska
strömmen ilar fram vida hastigare än den snabbt ilande
tiden, ty ett telegram, som afsändes kl. 12 middagen
i S:t Johns, inträffar i San Francisco kl. mellan
8-9 på morgonen samma dag efter der varande tid.
Genom de stora kontinentala linierna samt de båda
atlantiska kablarna ega vi nu mera en sammanhängande
telegrafförbindelse från British-Columbia vid östra
kusten af Stora oceanen genom Nordamerika, Atlantiska
oceanen, Europa och Asien till Bortre Indien, och
från denna linie utgrenar sig en annan verldslinie,
som genom det ryska området når vestkusten af
Stora oceanen och hvars fortsättning inom några
år likaledes skall sluta den telegrafiska kedjan
omkring jorden. Blott en liten lucka skulle då
återstå att fylla i Verldstelegrafins stora nät,
nämligen förbindelsen mellan Sydasien och Australien;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
