Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallpalatset af 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kostnadsförslag af maskinbyggarfirman Fox, Henderson and
Co., och så tilltalande var den nya iden, att komitén
genast egnade honom en sorgfällig pröfning och beslöt
att med några ändringar i den ursprungliga planen
låta Fox and Henderson uppföra en bygnad helt och
hållet af jern och glas, att till 1851 års slut stå
till komitens förfogande mot en summa af 79,800 pund
sterling (l 436 400 kronor), hvilken dock sedermera
måste betydligt ökas.
Bygnaden, som sålunda efter Paxtons plan af den
nämda ingeniörfirman uppfördes, mätte i längd
omkring 1 900 och i bredd omkring 475 fot (det senare
måttet i bygnadens mellersta del på en längd af 960
fot). Bygnadens inre delades af två dubbla rader
jernpelare i tre långskepp, hvaraf det mellersta
var 74 fot bredt och 67 fot högt. Sidskeppens höjd
utgjorde 44 samt 23 fot. Tvärskeppet deremot hade
med en bredd af 74, en höjd af 115 fot och delade
långskeppen i en östlig och en vestlig hälft. 22
fot öfver marken (de nedre pelarnas höjd) gingo
gallerierna. Tre hufvudingångar på södra fasaden
förde in i bygnaden och åtta utgångar ut ur honom.
Tvärskeppet hade ett halfkretsformigt tak, en
anordning, som var föranledd af allmänhetens önskan,
att de ända till omkring 100 fot höga träd, som prydde
den del af parken, der utställningspalatset skulle
uppföras, måtte bibehållas, och denna kupolformiga
bygnad hade det äfven till hufvudsaklig del att tacka
för det sköna intryck, det gjorde.
Som bekant, användes vid denna bygnad för första
gången nästan uteslutande ett material, som man
hittills ej vågat begagna till tak och väggar:
glaset. Endast den nedersta delen af väggarna var
af trä, all annan väggbeklädnad deremot ingenting
annat än en half linie tjockt vanligt taffelglas,
infattadt i jern- och träramar. Detta glas visade
sig visserligen sedermera något bräckligt, men för
öfrigt som ett för ändamålet nästan oöfverträffligt
material, så att bygnadsingeniörerna med rätta från
dess användning räkna början af en ny period inom
arkitekturen, uppkomsten af en ny stil. Här förtjenar
äfven nämnas, att utom Paxton äfven Hector Horeau
i Paris och Turner i Dublin, uppbyggaren af det
stora palmhuset i Kew, föreslagit en bygnad af glas
och jern, äfvensom att vid förändringen af Paxtons
plan för den inre anordningen Courtnays plan lades
till grund. Hela den af glas bestående väggytan
utgjorde ungefär 950 000 qvadratfot, hvarjemte
för luftvexlingens skull mer än 40 000 qvädratfot
voro. försedda med skjutbara luckor af jernbleck.
Glaspalatsets uppförande till sina hufvudsakligaste
delar upptog en tid af sex månader. Den 26 juli 1850
antogs planen, den 30 i samma månad togo ingeniörerna
bygnadsplatsen i besittning, den 26 september
upprestes de första pelarna, och i början af februari
1851 var bygnaden redan till största delen under tak,
så att man kunde öfvergå till inredningsarbetena,
hvilka ej förr än efter utställningens öppnande voro
helt och hållet afslutade. När man betänker, att på
denna korta tid en bygnad af så storartade mått blifvit
uppförd och uppförd efter ett fullkomligt nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
