Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldsutställningen i Paris 1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöjdalster, som skulle börja den l maj 1855 och
sluta den 30 september samma år. Mycket snart
vidgades dock planen derhän, att ej, som i London,
endast skulpturarbeten skulle mottagas, utan äfven
en allmän konstutställning sättas i förbindelse
dermed. Ännu innan årets slut utsågs den kejserliga
komitén; president derför blef prins Napoleon, och
bland ledamöterna fann man landets mest framstående
namn. Komitén sönderföll i två afdelningar, den ena
för de sköna konsterna, den andra för åkerbruket
och industrin.
Generalreglementet, vilkoren för deltagande i
utställningen, sättet för hennes bringande till
stånd, klassifikationen af föremålen, bestämmelserna
för skydd af mönster och patent antogos af kejsaren
den 6 april 1854. Det stödde sig i allt väsentligt
på det, som legat till grund för utställningen i
London. Som detta, upptog det sex stora grupper:
råämnen, maskiner, manufakturvaror, metall- och
stengodsvaror, trä- och stenfabrikat samt konstalster,
fördelade i ett större antal klasser. Det skilde
sig dock från londonprogrammet dels deruti, att
det under sjette gruppen, skön konst, äfven upptog
penselns alster, dels deruti, att det till de 30
klasserna i londonkatalogen fogade en 31:a, som
skulle omfatta föremål ur de arbetande klassernas
husliga lif. Härigenom erhöll utställningen ett
nytt karaktersdrag, som vid den andra franska
verldsutställningen af 1867 visade sig ännu mera
utveckladt och var af stor betydelse derför, att det
för Verldsutställningarna jemte den materiela äfven
öppnade en andlig verkningskrets.
Då utställningsbygnaden af 1855 ej var ämnad att
qvarstå blott för den tid utställningen varade, kunde
han ej uppföras efter förebilden af kristallpalatset,
utan måste erhålla en mera solid beskaffenhet. Detta
åter föranledde en helt annan anordning af det
inre. Dessutom växte, ju mer man närmade sig tiden
för öppnandet, utställarnas antal så betydligt, att
hela klasser måste förvisas ur palatset och inrymmas
i särskilda annex. För konstutställningen hade man
redan från början bestämt en särskild bygnad.
Till bygnadsplats valdes sydöstra delen af Champs
elysées, denna praktfulla promenad, som, sträckande
sig från Place de la concorde i öster till Arc de
l’etoile i vester, alla tider af året ser den eleganta
parisverlden röra sig i sina lummiga alléer. Här
står också ännu det gamla industripalatset,
som det nu mera heter, en bygnad i glad stil af
storartade mått (se fig. 302). Det har tre skepp,
af hvilka det mellersta har en bredd af 160 och de
båda sidskeppen hvartdera af 80 fot. Kostnaderna
för palatset och alla de andra till utställningen
hörande bygnaderna uppgingo till en sammanlagd summa
af 19 millioner franc, hvaraf 13 millioner föllo
på hufvudpalatset. Hela utställningsytan utgjorde
omkring 1400 000 qvadratfot. Utställarnas antal
uppgick till omkring 25 000 mot 17 000 på den första
londonutställningen. De besökandes antal var på långt
när ej så stort som 1851 i London.
Frågar man efter den första parisutställningens frukter
för handel och industri, för materiel och andlig odling,
för konst och vetenskap, utgjorde de och kunde de endast
utgöra ett eko af londonutställningens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
