Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utställningspalatset i Paris 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följa vi den stora vestibulen vidare, allt jemt i
riktningen mot palatsets medelpunkt, genomskära
vi alla de koncentriska gallerierna, af hvilka
hvart och ett innehåller sitt särskilda fack och
der närmast till höger den engelska, till venster
den franska utställningen träda oss till mötes
med framstående alster af sina industrier. Midt
på gången, der vi vandra fram, äro konstens och
konstyrkenas mästerstycken uppstälda. I denna allé
af konstverk, stora praktstycken af ädla metaller,
porslin, marmor, glas, brons, troféer, sammanstälda
af sällsynta mineralstuffer, sidentyg, kemikalier
och dylikt, äro hvilplatser anbragta, hvarifrån
blicken sväfvar ut tillbaka öfver Pont de Jena till
sluttningen af Trocadero, hvars gröna, af den stora
trappan genomskurna gräsmatta afslutar horisonten. I
snörrät linie öfverskåda vi en väg, som från bygnadens
medelpunkt sträcker sig till andra seinestranden på
en längd af mer än 3 360 fot och på hvilken tusentals
menniskor oupphörligt röra sig fram och tillbaka. I
det inre af palatset för oss vår väg till jardin
central, en öppen plats med friska gräsmattor,
blommor, statyer och springbrunnar. Utmed palatsets
vägg går en öfvertäckt rotunda, som ger skydd mot
solstrålarna. Midt i trädgården reser sig paviljongen
för mynt och mått. Går man midt igenom trädgården,
kommer man genom Rue de Belgique mellan Belgiens och
Preussens afdelningar åter ut i det fria.
Som vi redan nämt, skulle 1867 års utställning
omfatta hela området af mensklig verksamhet, sålunda
ej blott allt, som går ut på tillfredsställande af
det dagliga lifvets behof, såsom råämnena och sätten
för deras vinnande, arbetsmetoder och verktyg,
förbrukningsartiklar, samfärdsmedel, skydds-
och försvarsmedel o. s. v., utan äfven allt, som
åsyftar den andliga menniskans utbildning, konst och
vetenskap, samt ömsesidigt bistånd. Till och med en
kulturhistorisk afdelning, gruppen arbetets historia,
var med henne förbunden. Denna hennes universela
karakter skiljer 1867 års utställning väsentligt från
hennes föregångerskor.
Katalogen omfattade tio grupper, i hvilka alla de
särskilda föremålen voro inordnade. De voro med sina
hufvudsakligaste underafdelningar:
I. Konstverk: måleri, bildhuggeri- och stämpelskärarkonst,
arkitektur, kopparstick och litografi.
II. Den fria konstens material och användning:
boktryckeri och bokhandel, papper, bokbinderi,
fotografi, musikaliska, medicinska och matematiska
instrument, atlaser, kartor o. s. v.
III. Husgeråd och för bostaden bestämda föremål:
lyxmöbler, tapetserar- och dekoratörarbeten, glas,
porslin och stengods, tapeter och tapisserier, stål-,
guld- och silfvervaror, bronsalster, ur, värme- och
belysningsapparater, parfymer, läder-, trä- och
korgvaror.
IV. Beklädnadsartiklar (inneslutande väfnader) och
andra till personligt bruk bestämda föremål: bomullstyg,
lärft, ylle, kam- och kardull, silke, siden, spetsar,
tyll, broderier, strumpvaror, linne, beklädnadspersedlar,
juveler och bijuterier, vapen, reseffekter, leksaker.
V. Alster af de slöjdgrenar, som gå ut på vinnande af
råämnen: bergsbruk och metallurgi, skogshushållning, jagt,
fiske, åkerbruk, kemiska och farmaceutiska alster,
färgningens, blekningens och appreteringens kemi, hudar,
pelsverk och läder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
