Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den franska utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af det hela och undertrycka de önskningar, som vid
betraktandet af de rundt omkring hopade skatterna
uppstå inom oss. Här blir oss rätt klart och tydligt,
i hvilket tarfligt och på alla behag blottadt skick
vi lemna våra bostäder, medan vi dock ej sakna medel
till njutningar af vida underordnad art.
Detta känna vi äfven lifligt vid betraktandet af de
nu följande terracotta- och majolikavarorna. Hvilka
herliga alster ha ej här de berömda franska fabrikerna
utstält! Geoffroy i Gien öfverraskar med en hel
profkarta af den gamla fajansstilen. I utmärkta
efterbildningar se vi här fajanserna från Rouen,
Nevers och andra gamla verkstäder, hvilka i original
af samlarna betalas med oerhörda summor. Lervarorna
från Gien utmärka sig genom stor prisbillighet, då
utsmyckningen åstadkommes genom ett mycket utbildadt
öfvertryck. Utom dessa alster i massa lemnar äfven
samma fabrik emaljerade, för hand målade tallrikar
och fat i rikt urval. Rousseau fängslar oss med
sina praktstycken, utsirade pâte-sur-pâte, hvilka
visserligen också ha ett pris derefter; Barbizet
och Sergent narra oss med palissykärl, hvilka vi
måste tillerkänna den högsta fulländning, äfven om
vi ej rätt kunna förlika oss med den till sin spets
drifna naturalism, som till prydnad på skålar och fat
anbringar fiskar, ormar och muslor. Deremot förstår
Deck, en majolikakonstnär af första rang, att helt
och hållet intaga oss med skapelserna af sin saftiga
palett. För att nu ej tala om de käckt utkastade
qvinnohufvudena eller andra målningar, vid hvilkas
betraktande man ovilkorligt beklagar bräckligheten af
det material, hvarpå en så hög talang och ett så fint
konstsinne blifvit nedlagda, anvisa hans kaminer,
hans väggbeklädnader af emaljerade plattor med sin
gratiösa utsiring de keramiska konsterna ett fält,
der de i hög grad kunna bidraga till förskönandet af
våra bostäder. Liknande arbeten har äfven Collinot
utstält, medan Leon Parvillée i sina emaljerade
praktkärl, ofta sirade i morisk och persisk stil,
väl lemnat det yppersta, som utställningen i
denna väg hade att erbjuda. Sèvres’ porslin äro
verldsbekanta; liksom Meissen, står denna den franska
porslinsteknikens mönsteranstalt utan medtäflare,
äfven när hon ej uppträder med en så stor samling
som 1867 i Paris. Men hvad hon nu utställer, är så
mycket mer vardt erkännande, som fabriken under
1870–1871 års krig ej blott stod stilla, utan äfven
led betydlig skada både till bygnader och maskiner.
En värdig omgifning till de praktkärl, vi nu
betraktat, bilda de möbler, speglar, gobeliner,
tapeter och mattor, som emellan och omkring dem
äro uppstälda och upphängda, alltsammans verk af
kostbart slag, liksom Frankrike i allmänhet synes
tagit till grundsats att ej verka så mycket genom
mängden som genom beskaffenheten. De ädla formerna
och den fulländade skulpturen hos Fourdinois’ möbler,
hvilken jemte renässansen företrädesvis efterbildar
stile Louis XVI och i användningen af olika färgade
träslag lägger i dagen en fin smak, den rika, om
än stundom något tunga utsiring, Diehl ger sina
antikiserande skåp, Goeklers inlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
