Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotundan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utställningens afdelningar. Mattor och en ganska smakfull
väggbeklädnad i renässansstil, en uppfinning af Steinmetz,
ha här äfven fått plats.
Vi närma oss nu slutet af den tredje
qvadranten. Alstren från en garnfabrik och
väfnadsvaror från Glauchau och Chemnitz erinra oss,
att här det norra galleriet, som innehåller den tyska
väfnadsslöjdens alster, går utomkring rotundan. Derpå
kommer ett skåp med franska konstgjorda blommor,
hvilka dock ej gå upp emot hvad vi 1867 sågo i
Paris af denna förtjusande artikel. De blommor, som
Heckel från München utstält i ett skåp midt
emot, synas derför ej ha en allt för svår täflan
att bestå. Genomgången till nordportalen, midt emot
hufvudingången och hallen med firman Haas’ praktvaror,
utmärkes af ett par stora kolonner, som Crefelds
sidenfabrikanter låtit uppföra. Vi ha här åter en
af dessa anordningar, om hvilka med fog kan sägas,
att de utan förlust kunnat vara borta. Ty i stället
för att höja de egentliga utställningsföremålen och
bringa dem i gynsam dager och passande omgifning, der
de kunnat göra sina sköna egenskaper fullt gällande
och på sådant sätt, att åskådarens uppmärksamhet
ledts från skalet till kärnan, göra dessa förfärliga
pelare, som skulle kunna stå vid ingången till
Mont-Cenistunneln eller en gränsfästning, de omkring
dem hängda herliga tygen snarare löjliga. En Goliath,
som luktar rosenessens!
Denna massiva karakter är för öfrigt bibehållen
i hela afdelningen, som på båda sidor upptages af
berlinfabriker, Diergardt Nachfolger m. fl., alla med
skåp, som Krupp skulle kunna använda för sina varor.
Sträfvandet att förbättra de länge vårdslösade
mönstren i de sachsiska damastväfnaderna framträder
på ett berömvärdt sätt i de dräller, som af Prölss’
Söhne i Dresden blifvit utstälda. Damaster väfvas
ännu allt jemt i sachsiska Oberlausitz, i synnerhet
i Grosschönau. som förr hade ett slags monopol på
dessa väfnader, hvilket det ifrigt sökte bevara;
nu mera tillverkas de dock äfven i trakten omkring
Bautzen, i Schirgiswalde. Det förfall, hvari hela
den sachsiska linneindustrin råkat, har dock ej
blifvit utan inflytande äfven på denna gren, som
dock företrädesvis synes egnad att rena och lyfta
stilsinnet hos folket.
För att ej låta den tyska nationalkarakterens
romantiskt krigiska sida helt och hållet undanskymmas
af den industriela öfverraska oss en bleckslagare
och en svärdfejare från Berlin med en samling vapen,
rustningar och dylika föremål, som i denna omgifning
göra ett mer än vanligt martialiskt intryck. Ty
några steg längre fram träffa vi åter på en samling
väfnader, denna gång utstäld af en wienfirma, Geipel
& Jäger. Ett vackert botskåp i matt ek förskrifver
sig från Mahr i Hamburg. Från ett urval stora
glasflaskor, fylda med olika färgade och ofärgade
vätskor, bortjagar oss det obehagligt bländande skenet
från den af konkava speglar bestående fondväggen. Vår
gamle bekante Joh. Maria Farina återfinna vi här i
hans gamla hus, hvilket han, som Diogenes, rullar från
utställning till utställning, ett smaklöst gotiskt
altarskåp, som visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
