Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikes utställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eländiga pappband på hyllorna. Ingenstädes drifves
den njuggaste sparsamhet till en större höjd än i vår
bokbindarbudget, och detta har helt naturligt haft
till följd, att hela yrket råkat i förfall. Våra
förfäder tänkte i detta fall annorlunda och bättre
än vi. Wien har åter beträdt den rätta vägen och häri
följt det exempel, England och Frankrike länge sedan
gifvit. Kartonnagerna öfvergå åt midtgalleriet till i
portföljerna, necessärerna och dessa tusentals andra
artiklar, som ha en alldeles bestämd, af juftbrun
färg och bronsbeslag utmärkt gemensam karakter,
hvilken äfven hela det af dem upptagna glänsande
området företer.
Ur, dyrbara bordstudsare ej mindre än prydliga
fickkronometer, matematiska och vetenskapliga
instrument och apparater öfver hufvud möta oss i det
derefter följande galleriet. Som en märkvärdighet
tjenstgör här ett ur, hvars drifkraft hvarken
utgöres af en uppdragen vigt eller en spänd fjäder;
verket sättes i rörelse af fallande vattendroppar
och behöfver således ej uppdragas, så länge
vattenledningen ej vägrar göra tjenst.
Förbi de fysikaliska instrumenten, som i det följande
galleriet förete en utvald samling, komma vi till
de musikaliska. I det musikälskande Österrike
måste en sådan utställning naturligtvis ega ett
stort intresse. Vi befinna oss ju på den mark,
der Gluck, Haydn, Mozart, Beethoven och Schubert
vandrade. Vi återse här gamla bekanta. Streicher &
Sohn, Ehrbar, som nyligen förenat sig med Bösendorfer,
Promberger & Sohn äro ännu de första namnen inom
denna afdelning. Ehrbars nya uppfinning, den hvälfda
resonansbottnen eller »celloboden», prisas mycket, och
nekas kan ej heller, att hon är bygd på fysikaliska
grunder, enligt hvilka ett eftergifvande af denna
pianots vigtigaste del, hvarigenom instrumentets
ton med tiden försämras, med denna inrättning ej
är att befara. Om också tonen verkligen alltid,
som på fiolerna, blir bättre, kan endast framtiden
afgöra. Orglar och harmonier finnas endast i mindre
antal. En förening af båda utgör det af Lechleitner
i Innsbruck utstälda pansymfonion.
I fiolmakeriet har till de bekanta mästarna
Lemböck och Bittner slutit sig en ny, Zach,
hvilken för sina efterbildningar af stradivari-
och guarneriinstrumenten genast tillvunnit sig de
sakkunnigas bifall. Den instrumenttillverkning i
massa, som i Sachsen drifves i Markneukirchen, i
Baiern i Mittenwald, i Frankrike i Mirecourt, har i
Österrike sitt säte i de böhmiska orterna Graslitz
och Schönbach. Hon förser verlden med de billigaste
instrument, hvilkas kulturfrämjande inflytelse ej
får underskattas. För Österrike och i synnerhet för
Ungarns zigenare egendomlig är cymbalen. Ett sådant
instrument finnes äfven här, och vi lyssna gerna
till de lidelsefullt dallrande tonerna, som aflockas
instrumentet af en bland dessa märkvärdiga virtuoser,
utan hvilka en zigenarmusik ej låter tänka sig. Bland
bleckinstrumenten stå ännu allt jemt Czervenys i
Königgrätz främst, bland flöjterna de zieglerska,
hvilka genom det behagliga i sin ton förmått bibehålla
sig äfven vid sidan af de böhmska. Automatiska
spelverk saknas ej heller, lika litet som de i massa
tillverkade dragharmonikorna. Vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
