Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den grekiska utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse, men i stället i konstnärligt,
kulturhistoriskt, ja, till och med i sedligt
hänseende har så mycket större värde. Tag ifrån
landtbefolkningen denna husflit, som tvingar henne
att syselsätta sig, och syselsätta sig med det sköna
ej mindre än med det nyttiga, och I skolen se, huru
denna befolkning skall sjunka ett steg djupare i
odling och sedlighet. Antingen blir hon gifven till
pris åt lätjan, demoraliserad, eller skola dessa
qvinnor, som nu förfärdiga husets och på samma gång
sitt lifs prydnader, sökande efter arbete, göra sig
till handtlangerskor åt muraren och stenläggaren. Och
detta öde står hotande för dörren. Undergången af
denna nationela husfl.it kan svårligen förekommas,
vår nivellerande tid vill ej längre veta af de
nationela egendomligheterna. Fordrar sålunda redan
det historiska intresset, att dessa gamla lemningar
förvaras i museer, kommer dessutom äfven ett annat,
helt nytt intresse till, som ger dem betydelse. Vi ha
redan fäst uppmärksamheten på, att i deras egendomliga
utsiring gömmer sig en skatt af konstnärliga motiv,
som komma vår smak, hvilken känner behof af något
nytt, men i synnerhet våra reformsträfvanden, så
mycket mer till pass, som de hvila på fullkomligt
riktiga grunder. Det gäller blott att öfverflytta dem,
att göra dem användbara, att till en del förfina och
förädla dem.
Den, som från denna synpunkt betraktar den rikedom
på föremål, i synnerhet väfnader och broderier,
som Ungarn, Kroatien och Rumänien här utbreda för
våra ögon, kan ej längre stanna i tvifvelsmål om
deras värde. Redan till färgen äro de i allmänhet,
der ej ett modernt inflytande gjort sig märkbart,
synnerligt lyckade, och dessa arbeten af obildade
bond-qvinnor i ungarska, kroatiska och valakiska
byar, bilda i detta hänseende den fullständigaste
motsats till våra damers arbeten, hvilka i allmänhet i
afseende på färgen äro lika misslyckade, som dessa äro
förträffliga. I teckningen liksom i klädernas snitt
upptäcker man väl olikheter efter härkomsten, men i
stilistiskt hänseende går ett gemensamt karaktersdrag
genom utsiringen af alla dessa nationela arbeten
från Grekland och Dalmatien till Skandinavien och
Ryssland. I synnerhet gäller detta om linnet och dess
inväfda, broderade eller spetsartade utsiringar,
äfvensom om de stora gobelinsartadt väfda och
geometriskt i rika färger sirade täckena. Mycket
synes äfven mera egendomligt för särskilda länder
eller trakter. Så finner man i Rumänien så väl i
sjelfva väfven som i broderiet äfven orientaliska
motiv, hvilka vi återfinna i Turkiet, liksom Grekland
med de albaniska provinserna och en del af Dalmatien
utmärka sig genom guldbårdsbroderier i de sirligaste
mönster och det förträffligaste utförande.
Jemte dessa väfnader och broderier, hvilka
som qvinnornas hemslöjd visserligen utgöra den
betydligaste delen, få några andra slöjdgrenar ej
heller förbises. Detta gäller först och främst om
möblerna. De intressantaste och vackraste föremålen
af detta vslag äro en samling stolar i den rumäniska
afdelningen, hvilkas enkelt svarfvade trästomme ar
öfverflätad med mångfärgade bårder, som bilda sits
och rygg. Framför allt måste vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
