Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulturproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger också en allmän saklig orsak till grund för
densamma, och uppgiften blir att först förstå den,
innan man moraliskt eller estetiskt intager sin
ställning till den.
Denna förståelse framgår emellertid just ur
behofvet af en allmän måttstock för människornas
ömsesidiga eller samhälleliga verksamhet. Utan den
faktiska tillvaron af högre social bildning är
penningens faktum obegripligt. I en sluten hushållning,
som själf producerar alla behof, är penningen
öfverflödig; den blir nödvändig, först då olika
hushållningssätt träda i förbindelse med hvarandra. I
stället för byteshandel, som förutsätter, att
ömsesidiga behof och öfverskott samtidigt förefinnas, och
som framställer den ekonomiska samfärdselns
primitiva form, träder införandet af en gemensam
värdemätare, som gör byteshandelns båda beståndsdelar
eller akter oberoende af hvarandra och därigenom
gör det möjligt för dem båda att ernå en
ojämförligt större rörlighet. Den, som har produkter af
något slag i öfverskott, men för tillfället inga behof,
som icke uppfyllas, kan draga nytta af de förra
utan att nödgas ta emot öfverflödiga saker, och
vinner sålunda säkerhet för, att han också skall kunna
utifrån fylla sina framdeles uppstående behof, om
han vid den tiden icke har något öfverskott af egna
produkter. Därigenom kan han gestalta samfärdseln
så fördelaktigt som möjligt för sig, och samma
fördel kommer också hans handelsvänner till godo.
Vi träffa sålunda redan åter på den ekonomiska
koefficientens synpunkt. Penningen är en uppfinning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
