Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forskaren såsom lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utomordentliga seghet, hvarmed de fullfölja sma
arbetsplaner, och den intensiva koncentrering,
hvarmed de ägna sig åt det just föreliggande problemet.
Newtons svar — och han var en utpräglad klassiker —
på frågan, huru han kommit till sina stora
upptäckter, kännetecknar detta arbetssätt; det lydde
nämligen, som bekant: genom oafbruten eftertanke.
Häraf framgår först och främst också
karaktären af de skrifter och afhandlingar, i hvilka dessa
män meddela sina resultat. Som tanken på, att
ett misstag skulle kunna påvisas, ter sig alldeles
outhärdlig för dem, så ägna de en oändlig omsorg
åt utarbetandet af sina resultat, hvilka de bemöda
sig att trygga åt alla tänkbara sidor. Det händer
dem fördenskull icke sällan, att de för längesedan
äro i besittning af resultaten af en undersökning,
utan att de anse dem ännu mogna för att
offentliggöras. Detta förklaras af ett annat ord från en
typisk klassiker, matematikern Gauss. Han
tillfrågades, huru långt han kommit med ett af sina
arbeten, och svarade: »Mina resultat har jag för
längese’n, men jag vet ännu inte riktigt, huru jag
skall komma till dem». Detta betyder, att
härledningen och beviset för hans resultat äfvensom
fastställandet af deras förhållanden till andra problem,
voro af sådan vikt, att han ansåg sitt arbete för
ofullständigt, innan han grundligt utredt och
genomfört dess förhållanden i detta afseende.
Af denna reaktionens långsamhet följer äfven
dessa mäns beskaffenhet såsom lärare. Det muntliga
föredraget kräfver, om det skall vara lefvande och
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
