Emissionsteorien — 39 — Entropilagen ljusbåge, geisslerrör eller elektrisk gnista. Spektrets utseende beror av det lysande ämnets aggrega-tionstillstånd, tryck och atomära egenskaper: fasta och flytande kroppar samt gaser under tryck : kontinuerligt spektrum enatomiga gaser: bandspektrum fleratomiga » : linjespektrum Emissionsteorien = emanations-. E. m. k. (emk) = elektromotorisk kraft. Empirisk formel, erfarenhetsmäs-sig formel; bruttoformel, kemisk formel som endast anger hur många atomer av olika slag en molekyl innehåller utan hänsyn till strukturen t. ex. H2SO4, svavelsyra; C55H72O5N4Mg, klorofyll. Emulsion, kolloidal lösning av ett flytande ämne i en vätska, dvs. fina droppar som hålla sig svävande i lösningsmedlet eller, rättare, dis-persionsmedlet. Ex. mjölk, olja i såpvatten. Enbasisk, se Basisk. Endotermisk säges en kemisk förening vara, om den vid bildningen upptager värme och vid sönder-delning avger värme. Endotermi-ska äro väteperoxid (H2O2), acetylen (C2H2), arsenikväte (AsHa) m. fl., även ozon (O3). Motsats: exotermisk. Se vidare Termisk reaktionsformel. Energi, arbetsmängd; måttenheter kpm, erg, cal, kWh, wattsekund (Ws)=joule m. fl. Olika former av energi. Varje energiform kan, direkt eller indirekt, överföras till vilken annan energiform som helst. Mekanisk energi, kpm, erg: Potentiell energi eller lägesenergi. Rörelseenergi eller kinetisk energi. Värmeenergi, som är molekylernas kinetiska energi. Enhet: cal. Strålning senergi, ”vågrörelseenergi”, i elektromagnetisk strålning (radiovågor, ljus vågor, röntgenvågor). Ju kortare våglängd, dess större strålningsenergi. Elektrisk energi, kWh, Ws = joule. Kemisk energi. Förhållandet mellan energi och materia, (Einstein 1905). E m = C' m gram; E erg; c = 3-1010 cm/s (ljushastigheten). Energiprincipen, värmelärans första huvudsats, principen om energiens oförstörbarhet, gäller oförändrad, om man räknar materien som en energiform. Energi kan omvandlas till olika former men inte skapas eller förintas. Enfasström, enkel växelström: återges med en sinuskurva; trefasström motsvarar tre 120° fasförskjutna, lika sinuskurvor. Englergrad, mått för viskositeten, trögflutenheten, klibbigheten, (inre friktionen) hos vätskor, främst smörjoljor. Beteckning °E. Enhetspol, mått för styrkan av det fiktiva begreppet ”magnetpol”. En enhetspol är styrkan hos en magnetpol, som på avståndet 1 cm påverkar en annan lika stark pol med kraften 1 dyn. Enbeter, se Måttsystem. Enhetsladdning, en elektronladdning, frånsett tecknet. Enkla maskinerna, kraftbesparande maskiner, kända sedan forntiden: hävstången, vindspelet, blocket, lutande planet, kilen, skruven. I princip äro de alla lutande plan eller hävstänger. Entropi, förhållandet mellan den värmemängd som tillföres en kropp och dess absoluta temperatur. Entropilagen, värmelärans andra huvudsats. Värmet tenderar att fördela sig på största möjliga massa, förhål