Maltos — 98 — Masspektrograf Maltos, maltsocker, sammansatt sockerart av formeln C12H22O11, förekommer bl. a. i malt; hydro-lyseras av utspädda syror till gly-kos. Mangan, grundämne, atomtecken Mn, atomnummer 25, atomvikt 54,93. Användes i legeringar (manganstål). Talrika manganföreningar med olika valens för Mn (de mest kända brunsten, M11O2, och kaliumpermanganat, KMnOi, ett oxidations- och desinfektionsmedel). Manganin, legering av 84 % koppar, 4 % nickel och 12 % mangan. Dess elektriska ledningsförmåga ändras ytterst obetydligt med temperaturen. Manometer, tryckmätare. Vid fys. försök och laborationer användas mest vätskemanometrar (öppna eller slutna, vätskan vanligen kvicksilver). För mätning av mycket små tryck användes t. ex. Mc Leods kompressionsmanome-ter. I tekniken användes huvudsakligen metallmanometer. Mantel(yta), den buktiga ytan hos (vanligen) en cylinder eller kon. Mantissa, decimalerna i en logaritm. Siffran (eller siffrorna), framför kommat kallas karakteristika. Mariottes lag = Boyles lag. Mariot-tes namn är även knutet till upptäckten av blinda fläcken i ögat (»mariotteska fläcken»). Marmor, kristallinisk kalksten, som huvudsakligen består av kalkspat. Marquarts massa, ren kaolin + lera; användes till eldfast material. Marshs arsenikprov, ett tidigare mycket använt förfaringssätt att påvisa arsenik i t. ex. tapeter, maginnehållet vid arsenikförgiftning etc. Genom inverkan av zink och svavelsyra överföres arseniken i arsenikväte, som vid upphettning i ett glasrör sönderdelas, så att en arsenikspegel avsättes. Martensit, en fast lösning av ce-mentit (järnkarbid) i järn; är mycket hård och bildas vid härd-ning av stål. Martinfärskning, färskningsmetod, vid vilken kolet i tackjärnet för-brännes dels av blästerluftens syre, dels av i järnskrot och järnmalm bundet syre. Den för processen nödvändiga höga temperaturen åstadkommes genom gaseldning med användning av Siemens’ regeneratorer. Massa, en kropps materieinnehåll; denna företer tröghet och fordrar därför kraft för att sättas i rörelse; måttenhet kg eller g. Mäter man massan hos en kropp genom dess tröghetsverkan, talar man om trög massa. Massan yttrar sig emellertid också som tyngd eller tung massa. Noggranna undersökningar ha visat, att de båda uppfattningarna av massa täcka identiska begrepp. Tung massa är identisk med trög massa. Massdefekt, skillnaden mellan de i en atom ingående elementarpartiklarnas teoretiskt uträknade massa och den verkligen förefintliga atomvikten. Massdefekt har uppkommit genom att energi fri-gjorts vid atomens uppbyggande. Masspektrograf, apparat för analys av grundämnen med avseende på isotoperna. Om kanalstrålar (positiva joner) i ett urladdningsrör få passera ett elektriskt fält, avböjas de mot den negativa polen. Avvikningen är proportionell mot partiklarnas laddning men omvänt proportionell mot deras massa och hastighet. Genom att även anbringa ett magnetiskt fält i strålarnas väg kan man få alla joner med samma laddning och massa att oavsett hastigheten sammanlöpa i en punkt, under det att partiklar med annan massa (eller laddning) erhålla annan avvik-