Masspektrum — 99 — Matematiskt värde ning. Man separerar alltså isotoperna. Efter passagen genom kraftfälten få kanalstrålarna påverka en filmremsa, på vilken man då erhåller ett masspektrum. Gäller det en gas, fylles röret därmed; gäller det en metall, evakueras röret och anoden belägges med ett salt av metallen och upphettas, varvid de nödvändiga kanalstrålarna erhållas. Masspektrum, se föreg. Masstal, det hela tal som närmast motsvarar atomvikten för en isotop. I formler skrives masstalet upptill och elementets ordnings-tal (kärnladdning) nedtill vid symbolen, båda på dess vänstra sida, t. ex. 2H (deuterium), 2 8 2Pb (uranbly). Massut, tjockflytande destillations-rest vid bearbetning av bergolja. Massverkans lag: hastigheten hos en kemisk reaktion är beroende av de reagerande och bildade ämnenas koncentrationer (»den aktiva massan»). Massverkans lag för kemisk jämvikt, se Jämvikts-konstant. Mastix, ett hårt, gulaktigt, sprött harts, som användes till beredning av fernissor och kitt. Lösning av M. användes också för att fästa förband över sår. Masugn, schaktugn vari järnmalm reduceras genom upphettning tillsammans med träkol (el. koks). Järnet upptar därvid något kol och övergår till tackjärn. Masurium, ett med mangan besläktat metalliskt grundämne med atomtecknet Ma, atomnumret 43 och atomvikt omkring 98,0. Matematik, läran om rummets och talens storheter och sambandet dem emellan. M. kan lämpligen indelas i aritmetik, analys och geometri. Gränser mellan dessa stora områden kunna inte noggrant dragas (analytisk geometri, algebraisk geometri, geometrisk tolkning av algebraiska uttryck etc.). Matematiska tecken utgöras av sif-fer- och bokstavsbeteckningar samt därtill speciella symboltecken för storheter, relationer, operationer m. m. De vanligaste av dessa äro: /\ = vinkel; A = triangel; oo oändligheten; = lika med; Ä ungefär lika med; icke lika med; skilt från; = identiskt lika; > större än; < mindre än; kongruent med; oo likformig med; V alltså; + ökat med, plus; — minskat med, minus; • eller X »multiplicerat med», »gånger», »av»; : dividerat med, genom; — eller / bråkstreck; ( ), { | , [ ] sammanfattnings-tecken, parentestecken; 2 summa; f integral (obestämd) ; dx differential; J differens; y', f'(x), 1 :a derivatan; dx n_____ |/= positiva n :te roten ur. Matematisk pendel, ideal pendel med kula utan utsträckning (materiell punkt) och upphängnings-tråd utan tyngd. Matematiskt värde av t. ex. ett penningbelopp är värdet vid en viss tidpunkt, antingen av en i det förflutna insatt eller lånad summa, varvid till det ursprungliga kapitalet lägges upplupna räntor på räntor, eller också nuvärdet av en i framtiden till betalning förfallande summa. I senare fallet frågar man efter det belopp, som