Materia — 100 — Medelfel efter ränta på ränta under den angivna tiden stiger till ifrågavarande summa. Materia, något som har massa. M. kan också sägas vara något, som uppfyller en större eller mindre del av rummet. Förhållandet mellan energi och materia, se Energi. Material, ämne varav något göres, t. ex. järn, trä, glas. Materiel, sammanfattande beteckning på maskiner, verktyg och hjälpmedel, varmed något uträttas, t. ex. rullande materiel, krigsmateriel. Materievåg. Enligt de Broglie, Schrödinger, Dirac m. fl. är varje rörlig materiell partikel åtföljd av en vågrörelse. Våglängden h är - , där h är Plancks konstant, mv ’ m partikelns massa och v dess hastighet, allt i cgs-mått. Kor-puskulär strålning, t. ex. elektronstrålning, har också vågrörelsens egenskap att kunna brytas och böjas. Materievågen är en mate-riestrålning, betraktad såsom vågrörelse. Matris, matem., uttryck, bestående av element, vilka ordnats till en rektangulär figur med ett antal horisontella rader och vertikala kolumner. M.-räkningen är besläktad med determinanträkning-en men äger sina egna regler, enligt vilka matriser kunna kombineras. Man får olika räknesätt, som i viss mån motsvara räknesätten med vanliga tal. Matriser äro symboliska uttryck. De ha en mångsidig användning. Maximitryck är det högsta tryck en ånga kan ha vid en given temperatur. Maximum. Matem. Om en funktion för ett visst värde på den oberoende variabeln antar ett värde, som är större än varje närgränsande värde, har den i denna punkt ett (relativt) maximum. Är funktionsvärdet mindre än varje angränsande funktionsvärde, talar man om ett (relativt) minimum. Det absolut största (resp, minsta) funktionsvärdet inom ett tillåtet intervall är det absoluta maximum (minimum). Maxwell (mx), cgs-enhet för magnetiskt flöde. Maxwells elektromagnetiska ljusteori. En elektrisk laddning omges av ett elektriskt kraftfält. Om laddningen pendlar fram och tillbaka, varierar kraftfältet på motsvarande vis. Dessa svängningar fortplanta sig analogt med vågorna på en vattenyta, och en elektromagnetisk vågrörelse uppstår. Dylika vågor röra sig med ljusets hastighet. Maxwell antog, att ljuset självt utgöres av elektromagnetiska vågor. Teorien har på många sätt bekräftats. Maxwells fördelningslag. Enligt denna kan man för en gas bestämma hur många molekyler som höra till en bestämd molekylhastighet. Lagen sammanhänger med det sannolikaste värdet för de olika molekylhastigheter-na, dvs. det hastighetsvärde som oftast förekommer, och framgår ur den s. k. kinetiska gasteorien, Maxwellska (eller induktions-)la-gen. Om en enkel elektrisk ledare befinner sig i ett med tiden t (sekunder) varierande magnetiskt kraftfält, induceras i ledaren en emk = Ei (volt) enligt formeln dep Ei = - 10~8--^y, där cp är det av ledaren omslutna magnetiska flödet. Minustecknet angiver att E i har sådan riktning, att det sekundärt uppkommande flödet motverkar primärflödets förändringar. Medelfel (medelavvikelse, standard