Volymutvidgningskoefficient — 182 — V ärmes trålning Volymutvidgningskoefficient, volymenhetens utvidgning för varje grads temperaturstegring. För gaser är v. inom vida gränser ung. 1 konstant =273» så ej för fasta kroppar och vätskor. Med v. för fasta kroppar och för vätskor menas då stundom ett genomsnittsvärde, oftast dock v. vid 20° C. Den vanliga vol.-utv.-formeln ■y = v0(l + ct) gäller egentligen endast för gaser. Woods metall, lättsmält metallege-ring (smpkt 60°), bestående av 12,5 % Sn, 25 % Pb, 50 % Bi och 12,5 % Cd. Vridande momentet (vridningsmo-mentet; statiska momentet). Se Moment. Vridjärnsinstrument, mjukjärnsin-strument, apparat för mätning av strömstyrka. Strömspolen är fast och attraherar ett rörligt mjuk-järnsstycke, vid vilket visaren är fäst. Vridningen dämpas genom en motvikt, spiralfjäder e. d. För mätning av en växelströms styrka användes en annan typ. Den fasta spolen omsluter två parallella mjukjärnsstycken, det ena fast, det andra vridbart. De magneti-seras vid försöket och repellera varandra oberoende av strömmens riktning. Vridkondensator, kondensator med flera laddplattor, av vilka den ena serien, som sitter på en vridbar axel, kan skiljas från den andra serien. Härigenom kan konden-satorns kapacitet varieras. Vridspoleinstrument, apparat för mätning av strömstyrka. Den består av en strömspole, rörlig mellan fasta magnetpoler. Vridnings-kraften är direkt proportionell mot strömstyrkan, rörelsen dämpas av t. ex. en stålfjäder. Användes för svaga strömmar (vanl. likström) och kan utföras som ampere-, volt- eller ampere-Volt-meter m. m. Vulkanfiber, plattor av sammanpressade lager av papper, som svällt genom inverkan av het konc. zinkkloridlösning; isoler- och tätmedel. Våglängd, avståndet i en viss vågrörelse mellan två konsekutiva partiklar som ha samma rörelsetillstånd, dvs. hos en transver-sell vågrörelse: ett vågberg + en vågdal; hos en longitudinell vågrörelse : en förtätning + en för-tunning. Vågor. Elektromagnetiska; hertz-ska; longitudinella; stående; trans-versella; se dessa ord. Vågrörelse, se för eg. ord. Vågtal, våglängdens inverterade v värde, —= antalet våglängder per längdenhet. Våta vägen, 1) våtanalys, kemisk kvalitativ analys av ämnen i löst form med hjälp av olika reagens; 2) anrikning av malm genom vaskning eller flotation; 3) metallframställning genom elektro-lys eller utfällning med kemikalier. Värmeekvivalenten. 1 kcal motsvarar 427 kpm. Värmeenhet. Enheten för värmemängd är en kalori (cal). 1 kilokalori (kcal) = 1.000 cal. Se Kalori. Värmemängd. En kropp, som uppvärmes t° C, tillföres ett visst extra värmeinnehåll eller en v. Q cal enl. formeln Q = c p t, där p gram är kroppens massa eller vikt samt c dess spec. värme. Värmerörelse, oordnad molekylrörelse inuti en kropp. Värmestrålar, 1) infraröd strålning; 2) strålning på grund av värme. Värmestrålning är en särskild form av energistrålning, som alstras vid