Värmeutvidgning — 183 — Växelström varje temperatur och som åter kan omvandlas till värme, absorp-tion. Värmestrålningen kan återföras på elektromagnetisk vågrörelse och har ljusets hastighet. Den kan gå genom tomrummet samt genom vissa, diatermana, ämnen utan att uppvärma dessa. Värmeemissionen per ytenhet och tidsenhet från en kropps yta är approximativt proportionell mot fjärde digniteten av absoluta temperaturen. Den kortvågigare värmestrålningen kallas ljust värme och tränger genom glas, den långvågigare strålningen kallas mörkt värme och absorberas av glas. Mer eller mindre diatermana för mörk strålning äro kvarts, flusspat, stensalt, sylvin m. fl. kristaller. Utstrålning kallas emission. Värmeutvidgning. I allmänhet ökas en kropps dimensioner vid uppvärmning. Detta kallas v. Väte, icke-metalliskt grundämne; atomtecken H (hydrogenium), atomnr 1, atomvikt 1,0080. Väte bildar med syre vatten; ingår i de flesta organiska ämnen samt i alla syror och baser. Vätedeplacerande metaller, de som stå före väte i den elektrolytiska spänningskedjan, se Spännings-kedja. Vätesuperoxid, numera väteperoxid, kemisk förening, formel H2O2; bakteriedödande, blekningsmedel. Vätesvavla = svavelväte, H2S. Vätgas, väte i gasform. Vätgastermometer. Se Termometer. Växelström, ström som växlar riktning. Den enklaste formen av växelström och den som konstruktörer av växelströmsgenera-torer ofta eftersträva är enkel sinusartad växelström, sinusström, som följer ekvationen I -Io sin o t. I är växelströmmens ögonblicks värde (momentanvärde); l0 dess maximala värde; co antalet perioder per sekund, multiplicerat med 2?r ; t tiden, räknad från ett utgångsläge då 1 är 0. I och Io mätas vanligen i ampere, t i sekunder. Med en period menas sammanfattningen av alla momentanvärden mellan två på varandra följande lika faser, t. ex. från en nollpunkt, då strömmen är i färd med att växa i ena riktningen, till nästa nollpunkt, då den är i färd med att växa i samma riktning. (Mellan två på varandra följande nollpunkter ligger alltså en halv period.) Antalet perioder per sekund kallas periodtalet, ofta också frekvensen, någon gång sväng-ningstalet. Med växelströmmen kan man associera en radie, som i en-hetscirkeln (radie 1) löper runt ett varv eller 2rt radianer, medan växelströmmen beskriver en period. Är periodtalet n, löper denna radie genom 2nn radianer = oradianer per sekund. Därav namnet vinkelhastighet föro. — Med v:s effektiv-värde menas värdet av en likström, som i en induktionsfri ledare skulle framkalla samma effekt som den v. faktiskt framkallar. Man kan bevisa, att strömmens eff.-värde, tecknat Zeff, följer formeln I-1o-.\/2. — Med växelspänning menar man en el-spänning (potentialdifferens, ibland också elektromotorisk kraft), som med tiden ändrar riktning. — Den enklaste formen av växelspänning är den sinusartade, som följer ekvationen V = Vo sino t, där bokstavstecknen motsvara tecknen här ovan. På motsvarande sätt som för strömmen kan man definiera växelspänningens eff.-värde V och får Veff — -Vo:\/2. — Om mellan ändpunkterna av en ledning (eller i en sluten strömkrets) verkar en