Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
l.EÖ TOLSTOY.
dem skyldiga och om de funno dem oskyldiga,
hade de rätt att förklara dem oskyldiga; funno
de dem åter skyldiga till en sak, men oskyldiga
till en annan, så voro de berättigade att förklara
dem skyldiga till ett och oskyldiga till ett annat.
Vidare undervisade han dem om, att de, ehuru
denna rätt vore dem tillerkänd, borde göra ett
förnuftigt bruk utaf den. Han ville också för
klara för dem, att om de gåfvo ett jakande svar
på en uppställd fråga, så jakade de till allt, som
innehölls i denna fråga, och att om de icke ville
jaka till allt, som innehölls i frågan, så borde de
säga ifrån, hvad det var som de icke jakade till.
Men då han i detsamma vid en blick på klockan
fann, att den felades fem minuter i tre, beslöt
han att genast öfvergå till framläggandet af fakta.
»Omständigheterna äro alltså följande,» började
han och återupprepade allt, som redan blifvit sagdt
åtskilliga gånger både af försvarsadvokaterna och
allmänna åklagaren och vittnena.
Presidenten talade och domstolsledamöterna
på ömse sidor om honom lyssnade med djupsinniga
miner, i det de litet emellanåt tittade på klockan,
ty fastän de funno hans tal utmärkt, det vill säga
alldeles sådant det borde vara, tyckte de likväl
att det blef en smula långt. Af samma åsikt voro
också allmänna åklagaren och advokaterna och
alla i salen närvarande.
Presidenten slutade sin resumé, och allt tycktes
vara sagdt. Men så fann han det nödvändigt att
ytterligare tillägga några ord om vikten af den
rättighet, som gifvits jurymännen, om att de med
uppmärksamhet och försiktighet borde begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
