Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
l.EÖ TOLSTOY.
fått tungan i gång; »hon har helt och hållet ägnat
sig åt denna sak. Elle fatt beaucoup de bien. Tack
vare henne kanske, har det, jag säger det utan
falsk blygsamhet, också lyckats mig att förändra
allting där, och förändra det så, att man icke
längre där finner de gräsligheter, som rådde där
förut, utan att de verkligen ha det mycket bra. Nå,
du får väl själf se. Och nu Fanarin till exempel.
Jag känner honom icke personligen, och till följd af
min samhällsställning lära våra vägar icke heller
komma att mötas, men han är alldeles säkert en
dålig människa, och som dessutom tillåter sig att
inför rätta säga sådana saker, ja, sådana saker att...»
»Ja, tack skall du ha,» sade Nechljudof, utan
att höra meningen till slut, och tog afsked af sin
före detta kamrat.
»Kommer du icke med in till min hustru?»
»Nej, ursäkta mig, jag har icke tid nu.»
»A, det skulle hon icke förlåta mig,» sade
Maslennikof, i det han följde Nechljudof till första
trappafsatsen, så som han plägade med personer
tillhörande, icke första, utan andra rangklassen,
till hvilken han räknade sin före detta kamrat.
»Kom in bara ett ögonblick, är du snäll.»
Men Nechljudof förblef obeveklig, och under
det betjänten och schweizaren rusade fram för att
räcka honom paletå’en och käppen och öppna
dörren, utanför hvilken en polisbetjänt posterade,
förklarade han, att han omöjligt kunde för tillfället.
»Nå, om torsdag då, så är du hygglig. Det är
hennes mottagningsdag. Jag skall säga åt henne!»
skrek Maslennikof åt honom uppifrån trappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
