Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
I.EO TOLSTOY.
»Ja tack.»
»Är det ingenting ni behöfver?» frågade
Nechljudof, under det han kände hettan strömma lit
ur vaggonen som från en rödglödgad kamin.
»Nej, tack.»
»Om man kunde få något att dricka,» sade
Fedosja.
»Ja, om man kunde få något att dricka,»
upprepade Katjuscha.
»Har ni då icke något vatten ?»
»Jo, det var insatt, men det är urdrucket.»
»Jag skall genast be konvojsoldaten,» sade
Nechljudof. »Nu träffas vi icke förr än i Nischni.»
»Reser ni då?» sade Katjuscha, som om hon
icke vetat det, i det hon med glad öfverraskning
såg på Nechljudof.
»Jag reser med nästa tåg.»
Katjuscha sade ingenting, — hon endast
suckade djupt efter ett ögonblick.
»Är det sant, nådig herre, att de haft ihjäl
tolf fångar i dag?» frågade en barsk gumma med
grof manlig röst.
Det var Korablefskan.
»Jag har icke hört, att det var tolf. Men två
har jag sett,» sade Nechljudof.
»De säger, att det var tolf. Ska de icke få
något straff för det, de djäflarna!»
»Men af kvinnorna har ingen blifvit sjuk?»
frågade Nechljudof.
»Kvinnorna äro duktigare,» sade skrattande
en annan bland fångarna. »Det är bara en, som
hittat på att råka i barnsnöd. Hör så hon skriker,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
