Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
värt folk. Men motståndet mot liturgien verkade, livad
denna sjillf icke kunnat åstadkomma. Det gaf folket något
att tänka på; striden upprörde sinnena, ocli när uppmärk-
samheten en gång var väckt, sade lätt eftertanken, att man
kommit in på en farlig väg.
I följd af politiska svårigheter måste Johan försona
sig med sin hroder Karl, liturgiens ifrige motståndare.
Tiden syntes lämplig för ett nytt anfall mot Johans planer,
och det lät ej heller vänta på sig. På våren 1592 sändes
två medlemmar af Yäxiö stifts prästerskap upp till konungen
med en märklig skrifvelse, som af biskopen, Nils Stephani,
uppsatts i enlighet med öfverläggningar på ett stiftsmöte.
Innehållet utgjordes dels af en anhållan om befrielse tills
vidare från liturgien, dels af en begäran om sammankal-
lande af ett allmänt kyrkomöte för att fullständigt afgöra
kyrkostriderna. Ombuden fingo först ett skarpt svar, men,
innan de återvände, ett mera nådigt.
Johans motståndskraft var icke densamma den förut
varit; han var sjuk, och det är ovisst, om en skrifvelse från
Västerås stifts präster, äfven den mot liturgien, hunnit fram-
lämnas till honom. Ilan dog den 17 November 1592. På
dödsbädden säges han ha uttalat en önskan om kyrkomötes
sammankallande. Äfven i denna fråga måste han alltså er-
känna, att han misslyckats.
Johan III har merendels blifvit mycket strängt be-
dömd, men det är att märka, att hans fiender öfverlefde
honom, och att deras omdöme för mycket gjort sig gällande
vid en framställning af hans regering. Man kan icke från-
känna honom goda uppsåt och ärlig vilja, och hans förföl-
jelser mot oliktänkande voro för den tiden mycket lindriga;
att han velat göra sig till katolicismens verktyg, eller ens
öfvergå till den katolska kyrkan, kan icke bevisas; hans
planer gingo åt annat håll, och de kunna uppväcka ganska
mycken sympati, men de framställa sin upphofsman såsom
en opraktisk politiker, som för mycket lät leda sig af sin
känsla. En god uppfostran hade han åtnjutit, och finbildad
Föreningen IJciwdals folkskrijter. 4. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
