Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det inre lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det inre lifvet.
II
Kantiska kriticismen, som fattade det menskliga
medvetandet såsom form för ett faktiskt gifvet innehåll, kunde
icke erkänna detta medvetande såsom ett subjekt i reel
eller ontologisk bemärkelse. Icke ens såsom form var detta
medvetande en enhet, enär en gemensam grund för den
receptiva och den spontana eller syntetiserande förmågan
icke kunde uppvisas. Såsom praktiskt förnuft fattades
men-niskan väl såsom sjelfbestämmande, men hennes
sjelfbestämning eller avtonomi inskränktes till handlingens form,
och det praktiska förnuftets grundsatser blefvo endast
for-mala. Det praktiska förnuftets sjelfbestämning eller frihet
blef endast ett praktiskt postulat
Fortgången utöfver den Kantiska läran om det
menskliga medvetandets formela enhet och det praktiska
förnuftets avtonomi finnes i den Fichteska åsigten om jaget
såsom grund till fenomenverldens både form och innehåll
samt för menniskans både teoretiska och praktiska
bestämdhet Men i och för sig betraktadt kan icke heller det
Fichteska jaget erkännas vara ett väsende i egentlig
bemärkelse, och det kan då icke heller hafva en väsentlig enhet
Detta visar sig deri, att detta jag icke kan frigöras från
behofvet af ett icke-jag och derföre såsom verkligt jag är
ändligt och såsom oändligt icke är verkligt
Att ett väsende i egentlig bemärkelse icke kunde
tänkas utan ett substantielt innehåll insågs af Schelling och
Hegel. Denna insigt utgör utgångspunkten för deras lära
om det absoluta. Med denna lära förenade de läran om
lifvets universalitet och om utvecklingen såsom det
absolutas nödvändiga form. Det substantiela innehållet
framträder i en mångfald af lägre och högre utvecklingsformer
och höjes derigenom från potentialitet till aktualitet I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
