Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den svenska kyrkoreformationen och Upsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Upsala möte 1593.
89
för att med råd och dåd biträda ordföranden, samt den unge
»aktuarien», sedermera ärkebiskopen Laurentius Paulinus
Gothus m. fl. — hade nämligen fått sin akademiska
bildning vid universitetet i Rostock och stodo fortfarande i
liflig förbindelse med dess teologiska fakultet, som, oaktadt
sin stränga lutherska renlärighet, var ogynnsamt stämd mot
konkordieformeln och öfver densamma afgifvit en så skarp
kritik, att denna bekännelseskrift till och med i vissa
lärostycken förklarades stå i strid med Augsburgiska
bekännelsen och hennes apologi samt följaktligen vara vådlig för
kyrkans framtid. Det var isynnerhet nämnda fakultets
dåvarande främste ledamot, professor David Chytræus, som
torde hafva afgjort frågan icke blott i sitt eget hemland,
utan äfven i Sverige, der han utöfvade ett vida större
inflytande på både regenter och andra ledande män än kanske
någon annan utländsk man, med undantag naturligtvis af
Luther sjelf, under hela vårt reformationstidehvarf utöfvat
Väl hade samme Chytræus till en början med hänförelse
omfattat det så kallade konkordieverket, i hvilket han äfven
sjelf var medarbetare, men vid dess fullbordan hade ifvern
svalnat, hvilket var så mycket mindre underligt som han,
oaktadt sin lutherska renlärighet, aldrig tillhört de
strängaste konfessionalisternas skola. Nu är det visserligen,
såsom redan blifvit anmärkt, hvarken fullt bevisadt ej heller
fullt bevisligt, att Chytræi och Rostocksfakultetens
uppfattning haft någon bestämmande inflytelse på Upsala mötes
beslut i bekännelsefrågan, men mycket sannolikt är likväl, att
så verkligen varit fallet, helst denna uppfattning stod i god
öfverensstämmelse med våra egna äldre kyrkoreformatorers
mer bibliskt praktiska än utpregladt dogmatiska
åskådningssätt Först under det följande århundradet blef ställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
