Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politiska Kandestöbere i ny upplaga. Af GUSTAF GULLBERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsuln hostade förskräckligt. »Tror du att Nissens
bröst-chokolad hjelper? — Jag har säkert iorkylt mig under den
fördömda simningen.»
»Aj, aj, aj!»
»Åh, hurr, hm !»
Och så skildes de åt, de tappre!
En märkvärdig förstämning hvilade öfver den lilla staden.
Det var som funnes det åska i luften, fastän det var 20
grader kallt.
Långa majoren mötte som hastigast landshöfdingen, öfver
hvars högaristokratiska ansigte en bekymrets slöja hade lägrat sig.
Majoren stack in i en port. Det syntes tydligt att
veder-börandes tålamod brustit. Det gälde norrmännen. Han beslöt
att lägga sig med kalla omslag och skicka efter husläkaren.
Öfverallt på hemvägen såg han posterande grupper kring på
knutarne anslagna plakat. Hans nyfikenhet var stor, men han
vågade icke närma sig.
Der kom borgmästaren. Äfven han såg nedslagen ut.
Fiskalen gick och led som om ingen fyllbult pliktfälts på fjorton dar,
och stadens ende, kobente polisbetjent hade tårar i ögonen.
Jo, jo! Det måste vara oro i landet!
Men hvad nu? Der kommer Alagrecquen rullande fram
med farten af en Belpaires ångvagn.
Kan han springa så fort med sin hosta? Han får lungsot
på kuppen!
Han viftar med ett tryckt plakat!
»Grod dag igen! Puh! — Har du hört?–Ah, den
motionen gjorde godt för mitt bröst; jag känner mig som en
annan menniska —r —»
Majoren ryckte plakatet ur hans hand och stirrade derpå.
En suck undslapp honom. Smärtans? Lättnadens?
Alagrecquen reste sig på tåspetsarne och tog honom under
armen. »Hm, jag känner mig riktigt kry. Kom så gå vi till
källaren och ta ett parti domino.»
»Ja, det göra vi», sade majoren, »den der massagen var allt
bra, den; nu kan jag kröka på armen igen.»
De skyndade till källaren, morska, modiga.
Grekland pratade ännu, utan att slå till. Sverige hade ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
