Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - En fråga för dagen: Klassicitet eller modern bildning - 2. De klassiska språken och skolan, af Isidor Flodström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besinna, att koncentration lätt blir detsamma som
ensidighet, och att ämnessplittringen både kan och bör motverkas
genom uppvisande af det sköna sammanhang, som nyare
tiders forskning lyckats uppdaga såväl på naturens som
på kulturhistoriens område som äfven mellan dessa båda.
De många språken stå väl utom detta sammanhang, men de
äro nu ett nödvändigt ondt; de äro nödvändiga, emedan
de anses nödvändiga.
På detta sätt tro vi oss hafva rätt angifvit tidsandans
riktning i undervisningsfrågan. Man är ej emot borgerlig
bildning. “Utilitetsprincipen“, som stundom blifvit så
förkättrad, är ej endast en populär mening; den är numera en
vetenskaplig princip. — Man är ej emot humanistisk bildning.
I riksdagens skrifvelse af den 16 november 1854 betonas,
att den humanistiska bildningen ej mindre än den
borgerliga bör af staten omsorgsfullt vårdas. — Men man är emot
latinet och grekiskan.
Låt oss derför se till, att det vakna och lefvande
intresset för allsidig bildning icke förspilles för tvänne språks
skull, om hvilka Montaigne säger, att det må visserligen vara
något fint och stort med dem, men att de Jcöpas för dyrt.
Vi instämma i detta yttrande; de kosta landet
penningar, de kosta ungdomen helsa och tid.
Tillägg. Först sedan ofvanstående var färdigskrifvet, har
författaren kommit att taga kännedom om ett "Genmäle” af signaturen
Uffe i novemberhäftet för 1882 af Pedagogisk Tidskrift. Vi anmärka
detta, ty likheten i åskådningssätt, äfven hvad enskildheter angår,
är verkligen så Öfverraskande, att man kunde vara böjd för att
antaga något slags sammanhang mellan de båda uppsatserna. Det är
oss en gläclje att hafva, påträffat denna öfverensstämmelse i åsigter
hos en för vårt skolväsen så varmt nitälskande person som denne
författare, och vi anse oss häri hafva vannit ett godt stöd för
riktigheten af vår uppfattning. — Vi vilja i detta tillägg upptaga till
skär-skådning ett bevis för de klassiska språkstudiernas förträfflighet, som
ofta anföres, (men som vi förut icke haft tillfälle att betrakta. Det
är nämligen det kända förhållandet, att i England dessa studier
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
