Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Medaljonger och statyetter. Två samtida, af A. F. Åkerberg - 1. Louis Blanc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnyade man anklagelsen för delaktighet i attentatet mot
nationalförsamlingen den 15 Maj. Hans fiender hade
be-slutit hans undergång. Förgäfves sökte hans vänner förmå
honom att fly för att undgå att blifva häktad. Han hade
ju icke begått något brott och behöfde icke fly, menade han.
Én af hans afgjordaste politiske motstådare, mr Daragon,
stälde nu till honom samma uppmaning.
“Den afton“, sade han, “då jag såg er, knappast und-
sluppen mördames händer, komma till tribunen för att vitna
till förmon för er vän Barbés, egnade jag er en vänskap,
som jag beder er antaga. Min vagn väntar er vid
församlingens port; om ni har förtroende till mig, så kom!“
Hvad vännernas råd icke kunnat uträtta hos honom,
det gjorde farhågan att såra en så högsinnad motståndare
genom ett afslag, hvilket skulle ha sett ut som ett orättvist
misstroende. Han följde mr Daragon och blef räddad. Han
öfvergick först belgiska gränsen och begaf sig sedan till
England. Ett faktum, som nästan kan synas otroligt, men
som vitnar om huru l^ngt partihatet kan gå, är, att^Louis
Blancs namn, såsom den föregifne anstiftarens af borgerligt
krig, i Paris uppslogs på skampålen. Mén
arbetarebefolk-ningen, hos hvilken detta namn fortfarande lefde i ett älskadt
minne, begrafde pålen under ett berg af blommor.
Tjugutvå år tillbragte Blanc i landsflykt — för det
mesta i England. Under denna tid äfslutade han den
Franska Revolutionens Historia och offentliggjorde genom
Paristidningen “Temps“ en serie af bref öfver de politiska
förhållandena, sederna och lefnadssättet i England, hvilka sedan
utkommo i bokferm (Lettres sur VAngleterre).
Efter kejsardömets fall återkallades han ur sin
landsflykt (Sept. 1870). Den 31 Oktober erbjöd det radikala
folkpartiet honom åter diktaturen. Nu, såsom alltid,
afsky-ende blotta tanken på att föranleda ett inbördes krig — i
synnerhet nu i fiendens åsyn — tillbakavisade han detta
anbud. Sedermera invaldes han i nationalförsamlingen med
mer än 200,000 röster. Huru mycket än den ur valen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>