Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Björnsons sista stycken. 1. En handske. Af Anselmus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halt. Är det diktarens allvar, att vi skola hafva en åsigt
om Alf, efter de fattiga och sväfvande upplysningar, som i
stycket lemnas om honom och hans käresta? Hvem är han?
Yi känna honom blott så mycket, att vi kunna sägas vara
presenterade för honom. Skola vi lita på Svavas ord eller
på våra egna ögons vitnesbörd, när han befinner sig
under inflytandet af kärleksruset till Sva va? Och hon — hans
älskarinna! En gift qvinna, en f. d. kammarjungfru, det är
allt, hvad vi om henne få veta och det är allt för litet.
Hvad har händ t honom, hvad är det för ett äfventyr, han
har haft? Ja den som det visste! Han har förfört henne,
nej, det veta vi icke, kanske det är hon, som förfört honom
— sådant händer — men det gör detsamma, hvilketdera det
nu var, var han ung, när det skedde, hurudan var hennes
man, hvilken roll spelade Alfs far i denna mystiska affär,
ty att han spelade en roll så mycket veta vi, men hvilken,
hvilken ? På alla dessa frågor af yttersta vigt för oss, har
diktaren icke ansett det löna mödan att svara. Men för att
kunna se med någon klarhet i Alfs sak, hade det väl ändå
behöfts någon explikation, om också aldrig så liten. Svava
dömer honom ohördan, för henne är sjelfva faktum
tillräckligt som för de flesta andra qvinnor, hon dömer som en
qvinna, är det diktarens mening, att vi skola döma på samma
sätt? Förmodligen. Men Alf gör väl sjelf någonting i sin
egen sak, skalle man tycka, af honom få vi väl åtminstone
några upplysningar? Man bedrager sig. Alf uppför sig
hela tiden som ett trumpet barn, som har dåligt samvete.
Derför håller han också till godo med slaget i ansigtet, och
när han gör några matta försök att vara värdig, lyckas han
att vara-komisk men ingenting annat. Till sitt försvar har
han ingenting af vigt att anföra — skall det betyda, att
han verkligen ger sin sak förlorad? Till och med de värsta
brottslingar bruka dock ha godt om ganska vederhäftiga
försvarsgrunder. Men Alf, den utmärkte unge mannen, han
tiger. Ännu en gång — hvad betyder hans tystnad? Den
kan betyda rädsla för Svava, en rädsla som vore helt na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
