Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Gamla och nya åsigter om pressen och det offentliga ordet. Några anmärkningar af Hellen Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var äfven nu smakens fordringar, för hvilka man
måste böja sig.
Ehuru dessa referat af det engeléka parlamentets
förhandlingar mestadels voro torra och icke så, litet missledande,
var betydelsen af Wilkes seger derför icke mindre. Den
politiska arenan var öppnad för pressens kämpar, och en
politisk afdelning erkänd som en integrerande beståndsdel i
en tidning med anseende. På grundvalen af dessa
medgif-vanden växte pressens makt och inflytafide. Med hvarje dag
tillväxte allmänhetens anspråk, och. de olika afdelningama
i tidningen inskränkte sig icke mera blott till de nakna
faktiska redogörelser, som hittills varit vanliga. Hvarje tidning
började snart taga parti och uttala en åsigt, hafva som det
nu heter en bestämd farg och dermed också adressera sig
till en bestämd publik, antingen den nu sökte denna bland
de fattigare klasserna eller bland de mera välmående.
Såsom organ för de lägre klasserna uppträdde dock pressen
först sent in i vårt århundrade och största förtjensten att
hafva grundlagt en folklig press tillkommer Frankrike och
bland degs publicister kanske i främsta rummet Emile de.
Girardin.
Det blef slutligen nödvändigt att icke längre inskränka
sig till en kritik af sakförhållandena men öfvergå till en
kritik af personerna. Det skedde till en början med mycken
tvekan: den gamla regeln hade varit att lemna personerna
i fred. Men stundom lät det sig icke göra att skilja perso-
-nen från saken, embetsmannen från embetsåtgärder,
regeringshandlingen från den regerande, parlamentsbeslutet från
de röstande. Vid denna stora tviste- och stridsfråga stä vi
ännu. I närvarande stund utgör utan tvifvel frågan om
personlighetens inblandande i debatten pressens mest brännande
fråga. De gränser, inom hvilka ett sådant omnämnande bör
ske, hafva varit mycket omtvistade, och de åsigter, till hvilka
denna fråga gifvit upphof, hafva gått i vidt skilda riktningar.
Den olika hållning, hvilken tidningarna till frågan intagit, har
till och med lagt grunden till en indelning af tidningarna, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
