Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Gamla och nya åsigter om pressen och det offentliga ordet. Några anmärkningar af Hellen Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidlig och afgörande ton, som om några motsatta
synpunkter ické funnes.
Klarast framträder orimligheten i denna upphöjda
ofelbarhet vid de icke så sällan förekommande tidningsgrälen.
För en humoristisk åskådare är det icke möjligt att utan ett
leende följa de olika parternas uttalanden, bägge präglade
af samma tvärsäkerhet i hållning, samma högtidliga
doma-remin. Hvad som döljer sig under denna “till utseendet så
opartiska yta, visar sig också, när t. ex. allmänna opinionen
i. en viss fråga är så stadgad, att frågans motståndare äro
i en gifven minoritet. Tonen närmar sig då mera den
vanliga samtalstonen, som icke’ skyr kraftuttryck, omdömena
blifva då mera djerfva och oförbehållsamma. Är man
der-emot icke så såker på en gynsam stämning för vissa idéer,
låter mån dem blott komma fram på omvägar eller på inera
neutrala och fjerran liggande områden. Så är det t. ex.
icke omöjligt, . att en tidning i sin utrikesafdelriing gör sig
till talman för åsigter, som i dess inrikesafdelning
njotar-betas, ja inkonseqvensen går stundom så vidt, att man har
exempel*på tidningar, som äro republikanska till sina
sympatier i den förra och konservativa i den senare.
Så länge pressen betraktar sig som en opersonlig
myndighet och redaktionen anser sig som en solidarisk enhet
och icke som en samling af personer, hvar och en med sin
individuella åsigt, om också förenade i ett gemensamt
allmänt syfte, så länge pressen önskar åt sig bibehålla rollen
af den allmänna opinionens tolk och rådgifvare i stället för
uppgiften att tjena som språkrör för en mängd olika
uppfattningar, så länge invecklar den sig också i
sjelfmotsägel-ser utan hjelp. Olägenheterna för tidningsshrifvaren af
redaktionens sammanhållning och stränga anonymitet äro icke
de minsta bland cfe svårigheter, som åtfölja systemet. Ar
förf. en stor talang, hafva hans anonyma tankar, som många
exempel visa, åratal igenom kunnat sysselsätta allmänheten
utan att hans namn och dermed också hans personlighet
blifvit känd och beundrad af någon utom den trånga krets,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
