Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Två generationer. Strödda aforisraer af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rades storslagna vers. Idéerna flögo som fjäderbollar
mellan sällträn, och man löste de mest invecklade frågor, lika
lätt som man benar fisk. Dét var knappast ett studentgille,
der man icke kom fram med de stora orden och de stora
löftena — och under allt detta var man auktoritets-troende
som barn, och royalistiska som pensionerade embetsmän.
Så gick den generationen-ut i lifvet och märkte snart, att
den gjorde bäst i att läsa in idéerna i en byrålåda för att
taga fram dem, då de passade, vid högtidliga tillfallen, tillika
med de svarta byxoma och ordensstjernorna.
Kom så sista kriget, då danskarne öfvergifha föllo kring
Dybböls skansar, och den gentila lifsidén om “den fria,
eniga norden*, afslutades med en sista akt, hvars tragiska
fiasko gaf de sköna talesätten och de vackra försäkringarna
en viss obehaglig, nattstånden bismak.
Dermed var det slut med den nordiska
“treenighets-glädjen“, och den unga generationen växte upp under
reaktionen, i Sverige specielt under reaktionen efter den vunna
statsförfattningsförändringen, under det Napoléon le petit,
den ihåligaste af alla krönta äfventyrare, ängaf verldstonen
med sina folkvänliga farcer, sina galanta äfventyr och sin
kalla, lösliga otro.
* Den pya generationen var redan i födelsen skeptisk.
Fäderna, hvilka på ålderdomen blifvit mer och mer
konservativa, hade i sin ungdomstid förbrukat all dess entusiasm,
och deras exempel dref sönerna att dubbelt så girigt leta
fram alltings skuggsidor, att dubbelt så nervöst sönderplocka
allt, så mycket mer som de just kommo lagom till att njuta
frukterna af den moderna kritikens arbete — särskildt på
det religiösa området. Oeh de blefvo en slägt af oroliga
tviflare, af misstrogna grubblare, hvilka så vant sig vid att
ängsligt dissekera allt att det till sist blifvit dem svårt att
hänföras af något. Och det var det värsta, att då de
verkligen fingo syn på idéer, hvilka stämde öfverens med tiden,
på åsigter, hvilka deras förstånd måste gilla, så många
fun-nos, hvilka icke voro starka och modiga nog att helt om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
