Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Holberg om qvinnan och tryckfriheten, af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
männen tillegna sig, få de mera till följd af anordningen än
till följd af naturlig rätt. Jag har visat, att man mera bör
fästa sig vid dygder än vid namn, och att qvinnor icke böra
enbart på grund af uppfostran uteslutas från alla de sysslor,
som förutsätta hjerna, eftersom vi af exempel kunna se, att
det bland dem finnes så goda hufvuden, att dem icke fattas
förmåga att sköta vare sig publika eller privata förrättningar.
Derför flatterar jag icke fruntimmerna men jag anser Bada,
utan att göra aåtskilnad på kön, för att vara lika goda.
Eller — som’ han skrifver på ett annat ställe, der han aå
andra sidan opponerar sig mot qvinnornas öfverlägsenhet
öfver männen, särskildt 1 fråga om renlefnad — att >”»Meend
og Qvinder ere af een Slags Materie, og een Slags Maskineri.
När man vidare läser, hvad Holberg säger om sin tids
akademier, kan man naturligtvis icke anföra hans argument
såsom träffande omedelbart in på nu varande institutioner
af samma slag. Men det anmärkningsvärda är, att anled-
ningarna till hans opposition äro de samma, som ännu aåter-
komma. >»De, som komma till universiteten», säger han,
liksom till det ställe, der de skola lära sig allt godt och
nyttigt, komma nog lärdare derifrån, men icke bättre eller
mera ”skjerpede’; ty i stället för att deras gamla fördomar
skulle blifva borttagna, hvilket är det, som skiljer de lärde
från gemene man, så förökas de i stället mera än” förut. De
gamla fördomarna borde alldeles utplånas, och de ungas hjer-
nor alldeles rensas, innan de sättas till att studera. Ty
iakttager man icke detta, så tro de icke, att något annat är
sannt än det, som stämmer öfverens med den gamla sekt,
som de en gang hafva antagit.» Strax ofvanför talar han
om universiteten såsom ställen, »der de unga studenterna, till-
hållas att tro allt, hvad deras lärare säga dem... och der
de få lära saker, som de sedan måste ha besvär med att
glömma bort igen.»
Med samma reservation” kan det kanske vara intressant
att höra Holbergs mening om tryckfriheten. Den lyder så:
Jag anser, att bokliga idrotter icke litet hindras af den
stränga censuren öfver böcker, hvarigenom uträttas, att intet
annat kan komma i dagen än all slags obetydlig, kraftlös
och mager strunt; ty genom censorernas antingen rädsla,
okunnighet eller förskämda smak blifva ofta de allra bästa
böcker undertryckta och de förträffligaste tankar hållna till-
baka. Fördenskull anse auktorerna det. också för rådligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
