Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hvar har statskyrkan sitt säkraste stöd? af Vilhelm Svartling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
vw
hvilkas ord gripa och slå an, just kringgå lärans stötestenar
och hålla allmänt religiösa föredrag utan färg af en bestämd
kyrkas dogmsystem. De göra godt och handla klokt. Så
särdeles ärligt mot sin statskyrka handla de väl icke, om de
taga för vana att undanhålla den lära de svurit att för-
kunna.
Men vi kunna äfven på egen hand utan presternas ofvan
aberopade vittnesbörd göra den iakttagelsen, att tron på läro-
formen, dogmerna, (här talas icke om sinnets varma religio-
sitet, som ju kan finnas med förbiseende af dogmerna) icke
visar sig synnerligt stärk inom statskyrkan. Det är fåfängt,
att hennes tjenare (herrar) skylla denna företeelse på allt-
mänhetens förstockade sinnen, ty samma allmänhet, som lik-
giltigt vänder sig bort från statskyrkans gudstjenst och läror,
är lätt nog på benen för att springa efter sekterister, s. k.
kolportörer och lekmän öfver hufvud, som syssla med religiösa
ting och föranstalta andliga uppbyggelsestunder. . Hvar får
man söka orsaken härtill annat än i ett religiöst behof, som
statskyrkan till följd af sin brist på »anda och sanning» icke
förmår fylla? Äfven om man invänder, att nyfikenlieten här
vid lag spelar en stor roll, så måste ju denna dock ega sin
grund i ett behof, som drifver till ett sökande. Man söker icke
hvad man redan har. Söker man, sker det "derför att man
ännu icke funnit hvad man behöfver. Inom statskyrkan
födas i vårt land de flesta menniskor, men det mesta tros-
nitet ligger utanför hennes råmärken eller hos separatistiska
flockar derinom, som blott till namnet stå qvar inom stats-
kyrkan. Sjelf tycks hon vara oförmögen att skapa något
varmare trosnit.
Denna rörelse från statskyrkan till enskilda religions-
samfund eller till den vidsträckta indifferentismen har ju
redan. länge varit så stark, att mani våra dagar med stöd
af den allmänna opinionen: sträfvar att förverkliga religions-
frihetens stora princip och till och med -bland statskyrkans
allvarligaste anhängare hör röster höja sig för andra religions-
samfunds likställighet inför lagen med evangelisk-lutherska
kyrkan.
Af allt att döma, ser det således i enlighet med ett
temligen allmänt erkännande ut, som om det icke vore någon
pluralitet af statskyrkligt troende (troende just efter stats-
kyrkans föreskrift) som uppbär systemet. Men om den
»kompakta majoritet». hvars opinion ännu uppehåller stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
