Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Gustaf Mauritz Armfelt såsom konungagunstling, af Ernst Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Det gifves olyckor, som förnedra och förslöa... För min
egen:;: del; ::så: ber»jag: henne icke: fordra; att jag. skal
återse henne. . Hennes åsyn skulle göra mig oerhördt
ondt; redan hennes bref har nästan förlamat. mig.»
Armfelt vägrade att återse den qvinna, som han
störtat i vanära och olycka. Dock gaf han henne pengar
till en utländsk resa och sedermera ett årligt bidrag
till hennes underhåll. Men 1813 måste madame de Staéäl,
den franska författarinnan, som då besökte Stockholm
och ömmade för Magdalena Rudenschölds öde, påminna
Armfelt om utbetalningen af detta årsanslag, som för-
summats sedan 1811.
Dock» från .. detta för "Armfelt: :så nedsättande slut
återvända vi till början af kärleksromanen mellan Gustaf
den tredjes gunstling och hofvets mest firade skönhet.
Som ung och innan ännu olyckorna börjat drabba henne,
egde Magdalena Rudenschöld ett glädtigt sinne, ett lifligt
och behagfullt väsen. Hon fattade redan vid sitt första
sammanträffande med Armfelt, 1784, en eldig kärlek till
denne konunga- och qvinnogunstling, om hvilken hon
skrifver: »Alla, som hafva sett och känt denne man,
skola instämma med mig deri, att han förenar allt, som
kan fängsla äfven det flyktigaste qvinnohjerta. Mina
drömmars sköna ideal, som jag hittills fåfängt sökt, sågs
hos honom förverkligadt.>
Under loppet af 1787 upphörde kärleksförbindelsen
mellan Armfelt och fröken Rudenschöld att vara någon
hemlighet — hertig Fredrik uppgifves hafva varit den,
som först röjde den. - Denna upptäckt minskade emellertid
icke den ynnest, som fröken Rudenschöld för sin älsk-
värdhet och qvickhet åtnjöt hos Gustaf den tredje. Sjelf
var Armfelts -älskarihna .en af konungens ifrigaste be-
undrarinnor och förblef det äfven efter 1789 års händel-
ser, då nästan alla hofvets damer gjorde gemensam sak
med oppositionen. Dertill kom, att Gustaf den tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
