Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Albert Gellerstedt, en literär studie af Ola Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
hoppa. I sädesfältens sommarsusning, hälften suckar och
hälften munterhet, hör han en saga om riddar Guldskäggs
kärlek till jungfru Blåklint. När i majnatten trasten
slår och stjernöorna skina, blir det en serenad med tända
ljus i himmelens fönster. Aftonvinder är den lilla blom-
mans gynnade älskare, rival till alla de bin och humlor,
som surra och svärma omkring henne. Drifvorna, som
smälta i vårbräckningen, gråta och le vid den första
lärkton, som klingar ned från höjden. Pilträdet böjer
sig fram öfver sjöns bölja i kärlek, månen ser ned på
den i kärlek. Ute i naturen, » ostördt jubel, ’i omängd
luft och under oskymd himmel», känner han sig rätt som
hemma bland vänner och själsfränder. Liksom naturen
gifver menniskan sina hjerteförtroenden, gifver menniskan
naturen sina. Flickan yppar sin varma, blyga bekännelse,
som ingen vet af i hela byn, ingen utom vår herre, åt
den ljusa björken och den mörka granen, åt alla de små
blommorna och de. blå böljorna.
Det fins en gosse, och han är min,
Som är så vacker och glad i sinn.
Och han har lofvat mig ring och tro
Lol el
Och han skall bygga mig varmt ett bo.
Och jag har lofvat med hand och mund,
Att vara hans till min sista stund.
Det skall du veta, du ljusa björk;
Det skall du veta, du gran så mörk.
Det vill jag säga er, blommor små;
Det vill jag säga er, böljor blå.
Men tigen med det, I allihop,
Att ej det kommer för snart i rop!
Gud vet nog om det, som bor i skyn —
Mcn ingen vet det i hela byn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
