Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Frans Hedberg om svenska skådespelare, några anmärkningar af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- tU TIAENRE - Saar mes sa
2916
Jag hade förut icke annat än delvis läst Strindbergs
Likt och olikt», men jag erinrade mig, att der fans ett ka-
pitel med titel Lifsglädjen, och jag slog då upp och läste
detta kapitel, naturligtvis i den tanken, att det skulle be-
kräfta hr H:s utsago om, att den »nu mera» så »fanatiskt>
förnekades. Döm om min förvåning, när jag fann detta
kapitel vara alltigenom mättadt med stark och glödande lifs-
lust. Det hela var ett försvar för lifsglädjens berättigande,
polemiskt mot all pessimism, fastän polemiken här var både
stark och uppbyggande.
»Återvänd så mycket som möjligt till naturen, gå icke med hop-
snörd hals. hopknäppt bröstkorg; vaka icke, när du skall sofva, och drick
icke, när du skall äta; kasta upp din bädd sjelf och spräng icke ditt
hufvud på att hålla en husa, som skall ha tio kronor-i månaden och
ta provision på kaffebrödet, och skaffa dig icke hjernanemi på att få
tråkiga och dyra nöjen; men Ick, spring, åk skridskor, slå boll och var
ung med de unga. Du skall få en sund kropp och en sund själ, som
skall tro på lifvet och med mod gå i kampen, ty kampen skall komma,
men den skall icke bli så vresig, så gallbitter; det skall slås friska sår,
så att blodet rinner rödt, men du skall icke förgiftas, så att blodet
stannar svart och tjockt! Och du skall slåss med glädje, ty din sunda
kropp skall ge dig hopp om seger, och om du ligger som en slagtad
kalf, skall du ändå känna, att det kittlar i venstra sidan och drar i -mun-
gipan. Ty då har du lifsglädjen i nervändarna, och de hålla ut i det
längsta, ja, ända fram till den dagen, då vår ande får en ny luft att
andas, och våra själar får en annan föda, och då ha vi lifsglädjen på
fullt allvar, men först då! Jag har läst för mycket af Tomas a Kempis
för att få vara med om den, men jag vill ändock arbeta för den, ty jag
tror på det kommande slägtet».
Med dessa citat för ögonen förefaller det, som om hr
H:s ofvan aftryckta utlåtande angående den nya literaturens
uppfattning af lifsglädjen varit — låt oss säga — något
omotiverad. Om Ibsen i »Gengangare» skulle anses hafva för-
nekat den, så är det ändå intet skäl för att genast påstå, att hela
den nya riktningen gör det. Om också hr H. uppfattat
»Gengangare»> på ett så egendomligt sätt, att han anser Ibsen
hafva förnekat, hvad han i stället skrifvit en apologi för, så
är dock detta intet skäl för att kalla nutiden pessimistisk.
Tvärtom är det väl klart, att den, som af ett enda fall tror
sig kunna göra en allmän slutsats, gör sig skyldig till ett
det är visserligen en småsak, men cn småsak, som bör antecknas, eme-
dan den är karaktäristisk för hr H:s sätt att gå till väga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
