Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - August Bebel om qvinnan, af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OP
JO
celibat); och om de gamle germanerna, hos hvilka qvinnan
enligt lag stod under mannens oinskränkta herravälde, om
hon än genom sed åtnjöt en viss frihet — öfvergår han
till Medeltiden. Han skildrar qvinnans af folket rättslösa
ställning i det feodala samhället, der egendomsherrens sam-
tycke fordrades för hans underhafvandes giftermål, och hvilken
ung qvinna som helst inom de lifegnes klass kunde pris-
gifvas åt hans lustar. Städernas uppkomst och blomstring
gynnade ingåendet af äktenskap. Men när förhållandena
der hunnit stadga sig och ett exklusivt handtverksstånd med
ty åtföljande skråväsen uppstått, inträdde ett annat förhäl-
lande. »Höga inflyttningsafgifter, kostsamma mästarprof, in-
skränkandet af hvart och ett handtverk till ett visst antal
mästare och gesäller nödgade tusenden att föra ett oregelbun-
det, äktenskapslöst och kringstrykande lif.> På landsbygden
dref egendomsherrarnes tyranni ut ur det ordnade samhället
många, hvilka »föredrogo att utbyta detta hundlif emot tigga-
rens, landstrykarens och röfvarens» »Ett talrikt, manligt och
qvinligt s. k. trasproletariat uppstod.» Presterskapets och de
andliga ordnarnes celibat »införde sedeslösheten i alla sam-
hällskretsar». Prostitutionen ordnades rent af skråmessigt
och legaliserades. Beundran för Medeltidens ridderlighet
med dess beprisade aktning för qvinnan wuthärdar icke en
närmare pröfning. Den s. k. »minne»-tjensten var »ett för-
gudande af älskarinnorna på den äkta makans bekostnad,
ett till det kristna samhället öfverflyttadt hetärväsen, sådant
det skildras på "Perikles tid i Grekland>.
Dock hyser författaren en afgjord sympati för Medel-
tidens »sunda sinlighet», som står i en så afgjord motsats
till vår tids hycklande sedesamhet. I Medeltidens »öppna
skattande åt de sinliga lustarne» ser han ett erkännande,
»att den hos hvarje sund och mogen menniska nedlagda
naturdriften har rättighet att blifva tillfredsstäld», en mennisko-
naturens seger öfver den kristna asketismen.
Denna Medeltidens sunda sinlighet fann vid öfvergången
från denna period af historien till den nyare tiden sitt
klassiska uttryck i Luthers kamp mot det kyrkliga celibatet.
Af hans ord, anmärker författaren, böra ännu i dag alla de
känna sig träffade, hvilka »anse det förenligt med sina begrepp
om moral och sedlighet, att stats- och samhällsinrättningar
förhindra millioner att uppfylla det, Kvartill de af naturen
äro kallade»>.
båR 7 PYSSSNNUNUIOR FRA NR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
