Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Frans Hedberg om svenska skådespelare, några anmärkningar af Gustaf af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
som varit att se, då har han vunnit något på mitt sällskap,
hvilket jag eljest ej haft den ringaste rätt att påtruga honom.
Att åter börja med att kritisera, innan man sökt upp syn-
punkten, det är, för att i modererad form begagna Thorilds
bekanta uttryck, att icke titta sina skönheter i ansigtet, utan
på ett annat ställe. Och att som hr Hedberg stå och ropa:
»Det är bra. Det är mycket bra. Det är utmärkt bra. Det
här är alldeles förbannadt bra» — det är att alltför litet
begagna sig af den förmån att på ett nyanseradt sätt uttrycka
sina tankar, som ett talspråk i alla fall erbjuder.
Och det är från detta intelligenta sätt att kritisera, som
den ofta hörda frågan, när det gäller en kritik, härleder sig:
»Berömmer han?» Eller också: »Skäller han?» Ett tredje
gifves icke.
Detta gäller nu kritik i allmänhet. Och skulle för tyd-
lighetens skull något tillägg behöfva göras särskildt för
karakteristiker af skådespelare, så vore det ungefär följande:
Man måste, när man ser för sig det stora materialet at roler,
i hvilka skådespelaren uppträdt, först och främst på något sätt
ordna detta, d. v. s. gruppera dem i olika afdelningar för
att få materialet öfverskådligt. Man finner då lätt, i hvilka
uppgifter han lyckats bäst, och för att klargöra bilden söker
man så skildra, hur han bar sig åt för att spela denna rol.
En ytterst vigtig och upplysånde sak är, om man sett två
utmärkta skådespelare utföra samma rol. Man finner då, att
de ofta af denna gjort något helt olika. Och en framställ-
ning af denna olikhet i »sättet att taga rollen» ger lätt ett
ytterst vigtigt bidrag till konstnärens karakteristik. Hr Hed-
berg, som ej talar om annat än, huruvida det är bra eller
dåligt, har heller icke på ett enda ställe vidrört denna sak,
som dock innehåller lösningen på gåtan, hvari konstens väsen
egentligen ligger. Här fans dock utmärkta anledningar till
hands. Han kunde t. ex. ha jemfört Fredriksons Stensgård,
med "hvad Reimers nyligen här gjorde af denna karakter;
eller Thegerströms Stockman med Hillbergs och Reimers”
olika framställning gar; eller Dahlqvists Hamlet med Swartz”;
eller Pierre Delands Gaspard med Almlöfs; eller Almlöfs
Daniel ’Hejre med Bruns; 0. 8. Vv: 0.8: v. Det der är litet
svårare ch kräfver mer både studium och talang. Erkännes.
Men hr H. bör också besinna, att icke blott dygden utan
äfven arbetet har sin belöning med sig, och på den här an-
gifna vägen kommer man rätt fram till just det väsentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
