Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ännu en gång en akademisk prisfråga - af F. A. Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Sundevalls »Svenska foglarne», att strömstaren »springer utmed
botten att söka näring».
3. Att Brehm kunnat utropa: Skydd åt foglarne! men derför
ej velat förneka »fogelvännens», ännu mindre naturforskarens
rätt att hålla foglar i bur under god och ändamålsenlig vård,
är enligt granskaren, som också vill vara fogelvän; en förfärlig
inkonseqvéns. Denna tycks dock icke ens genera foglarne
sjelfva, då man ser dem, der de ha litet hemtrefligt, sjelfmånt
flyga in i sin bur.
4. Kommer så en anmärkning mot första upplagan af
öfversättningen utaf Brehms arbete. Härmed har jag naturligtvis
ingenting att skaffa; men rättskänslan hos en hvar må förvåna
sig öfver att granskaren åberoper så många anmärkningar mot
den upplagan utan att erinra sig eller med ett ord omnämna
de svar, dessa anmärkningar fått.
Huru granskaren kan affärda Brehms på iakttagelser stödda
berättelse om Rotgelns hjelpsamhet mot föräldralösa småfoglar
helt enkelt med epitetet Ihjertnupet yttrande, må stå för hans
egen räkning.
5. Likaså, att busksqvätta är en »gammal svensk benäm-
ning». Sundevall skrifver: »Namnet Buskärla, som användes här
och der för åtskilliga småfoglar, hvilka lefva bland buskar, tyckes
mig särdeles väl passande för Saxicola rubetra, hvarföre det
torde vara att föredraga framför Busksqvätta, som är tungt att
uttala och ej brukas uti folkspråket».
6. Att krustacéer skulle vara »ett bland Strömstarens vigti-
gare födoämnen», har icke bearbetaren uteglömt. Brehm har i
originalet ett temligen långt stycke i ämnet, hvarvid han citerar
sin. faders, Glogers och Girtanners direkta iakttagelser härom,
vid hvilka inga krustacéer kunnat upptäckas såsom dylikt
födoämne. Nu sammandrager bearbetaren det långa stycket
och säger, att denna föda består »nästan uteslutande af insekter
och deras larver» Sådan är historien om denna förfärliga
glömska.
7. Granskaren finner en öfverdrift i Brehms erinran om
sädesärlans mod och snabbhet vid förföljandet af en roffogel.
Andra skola helt säkert icke finna någon öfverdrift häri. Huru
granskaren vet, att bearbetaren »märkvärdigt nog» icke känner
orsaken, hvarför hökar och falkar begifva sig af, då de blifva
utsatta för sädesärlans förföljelser, tycks mig oförklarligt, då
Brebhm i öfversättningen fått säga, att sädesärlorna »varna här-
igenom alla andra foglar och nödga sålunda mången sparfhök att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
