- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
486

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ännu en gång en akademisk prisfråga - af F. A. Smitt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486

afstå från sin jagt», en säkerligen bra mycket bättre naturför-
klaring än granskarens antagande af »skrämsel öfver att de
blifva uppdagade». Måhända har granskaren sjelf en alldeles
öfverflödig känsla af denna skrämsel.

8. När Brehm anför falken såsom antaglig skrämselinbill-
ning i talgoxens föreställning, då denne ser en hatt kastad i luften
eller hör ett hvinande ljud, och detta på den grund, att han
sett talgoxar då bete sig på samma sätt som, när de sett en
falk, eller hört det brusande ljudet från dennes vingar, utropar
granskaren: »Här uppträder bearbetaren såsom en riktigt öfver-
dådig tankeläsare.» - Stackars bearbetare! Och när det heter
hos Brehm, att talgoxen drar åt sig så stora stycken som
möjligt: — denna möjlighet naturligtvis hänförd till talgoxens,
icke till granskarens, förmåga — då tviflar granskaren, »att
äfven den värsta talgoxe kan nafsa åt sig t. ex. ens en vanlig
fläskskinka». God dag! Yxskaft!

9. Att mesatne och andra småfoglar »sakna förmågan att
klättra», så som granskaren yttrar sig, kan endast påstås af
den, som ej känner t. ex. den vanliga nötväckan eller andra
klättraretättingar; och hvad mesarne beträffar, torde väl en
granskare kunna ursäkta sjelfva Sundevall (som uppstält skil-
naden mellan de klättrande och klängande foglarne) då denne
yttrar om stjertmesarne, att de klättra vida sämre än de egentliga
mesarne.

10. Granskaren påstår visserligen, att Brehm ljuger, då tofs-
mesen säges vara stannfogel och troget fasthålla vid sitt område;
men skälet för denna tillvitelse om osanning håller ej streck,
ty dels kan fogelarten ej utan vidare kallas flyttfogel, derför
att en del individer flytta, dels har granskaren glömt läsa fort-
sättningen af den punkt han delvis citerar, och der det uttryck-
ligen står, att fogeln någon tid lemnar sitt område under hösten
och vintern, en ordagrann öfversättning af originalet. Lika
litet värde har granskarens tvifvel om sanningen afi Brehms
uppgift, att tofsmesen iakttagits bygga sitt bo i skatbon. »Den
berömde djurskildraren Brehm» skulle väl för öfrigt helt visst
icke "af granskaren fått detta. epitet, om den sistnämnde
trott sig ha rättighet till dylikt tvifvel, som för öfrigt natur-
ligtvis icke kan vara något berättigadt klander mot öfversät-
taren.

Granskaren klandrar vidare, att Brehm yttrar om stjert-
mesens bo, att det hvilar på ett stöd och liknar ett stort ägg,
i olikhet mot te föregåendes, de egentliga mesarnes, i någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free