Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ännu en gång en akademisk prisfråga - af F. A. Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> — RE ATA SR VA RIE a OESINUREINEENN
487
ihålighet liggande bo och de längre främi följande pungmesarnes
bo, som är hängande och pungformigt. »Der ha vi ägget!»
utropar granskaren. »Förut har naturligtvis okunnigt folk trott
att boet sväfvade i luften.» Nog bör, för att begagna gran-
skarens ord, »hvar och en med intresse för saken» lätt kunna
pröfva detta klanders befogenhet.
Att Brehm, måhända för att förkorta framställningen, vid
skildringen af trädsvalornas sätt att jaga sitt byte inflikat en
uppräkning af de insekter, som i främsta rummet dervid ifråga-
komma, på ett sådant sätt att ordställningen i äfven öfver-
sättningen, som här är ordagrann, kan lemna rum för den
anmärkningen, att foglarne skulle behöfva stiga högt upp i
luften för att uppsnappa en gräshoppa, är visserligen sant, men
skall. säkerligen ursäktas af den, som »med intresse för saken»
läser denna för öfrigt träffande och lifliga, om också korta
skildring.
I. Att flugsnappare-ungarne af sina föräldrar endast skulle
kunna bjudas på vinbärskart 1 vårt land, såsom granskaren
anmärkt, emedan de ej skulle kunna sitta »hungrande och
klagande» senare på året än i Juni månad, är en oriktighet i
granskarens uppfattning, beroende på obekantskap med tid och
förhållanden. På Riksmuseum finnes t. ex. en kull af tre flug-
snappare-ägg, tagna på Fårö vid Gotland den 14:de Juli.
Svårligen skulle de ungar, som kunnat komma ur dessa ägg,
hafva i Juni månad varit flygga eller ur boet. Om nu gran-
skaren låter Brehm lära sig, att »ungarne växa hastigt, men
behöfva lång tid, innan de sjelfva kunna fånga riktigt i luften»,
låter han kanske sin anmärkning förfalla.
Att Nilssons bestämda uppgift om att jernsparfven »icke
sällan öfvervintrar» (Skand. Fauna) i södra delen af vårt land,
blifvit vederlagd af Holmgren med något slags bindande bevis,
är mig obekant; men jag visste väl, när jag skref derom, att
Sundevall, hvars ord i denna fråga tyckas vara omskrifna i
Holmgrens Handbok, yttrat tvifvel i detta hänseende. För någon
sorts polemik fanns i bearbetningen af Brehm ingen plats; må
nu granskaren och Holmgren i auktoritet täfla med Nilsson!
12. Huru det kan vara »i hög grad missledande» att kalla
domherrens näbb krokformig, när man dels i nästa rad för-
klarar det med »öfverkäksspets krokigt nedböjd», dels på näst
följande sida säger: »den mindre utvecklade näbbkroken skil-
jer Dombherrarne från föregående», lemnar jag åt andra: att
afgöra.
2 tr Tenor Sö TVR ER | BR RDR TREA rr TATT TERS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
