Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ännu en gång en akademisk prisfråga - af F. A. Smitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
I3. I sin beskrifning af färgfördelningen hos Domherren
uppräknar Brehm de delar, som äro svarta, men uraktlåter nämna,
att icke epitetet glänsande svart strängt taget passar in på alla
dessa delar, lika. litet som han ansett sitt ändamål, en skildring
af foglarnes lif, fordra en utförligare redogörelse för nyanserna
af glansen. Öfversättningen är ordagrann, och felet ingalunda
himmelskriande.
14. Att Domherren »med skäl anses som ganska skadlig
på grund deraf att han uppäter fruktträdens och bärbuskarnes
blomknoppar», såsom herr G. påstår, är en öfverdrift, ty detta
sker helt säkert endast, såsom Sundevall säger, » brist på .
bättre».
I5. Herr”G:s berättelse om ett Gröningbo i en Weymouths
tall står ingalunda i strid med Brehms skildring af denna fogels
lif, der det t. ex. heter: »Han väljer en liten skogsdunge eller
en trädgård till uppehållsort> etc. Men herr G. har lösryckt
ett uttryck, som intet annat innebär, än att Gröningen, såvidt
Brehm iakttagit, icke såsom bofinken och gulsparfven söker sin
föda på gårdsplanerna, och härmed tror Herr G. sig kunna visa,
att Brehm förnekat möjligheten af att en gröning kan bygga
bo i en Weymouths tall invid en gård.
Ej öfversättaren och bearbetaren utan Brehm sjelf har i
beskrifningen af några finkartade foglar talat om »att dessa
foglar skulle vara försedda med kräfva». Hvad Herr G. härom
anför ur Holmgrens Handbok, håller ej streck, hvilket hvar
och en kan förvissa sig om genom att öppna halsen på en
vanlig gråsparf och blåsa luft i matstrupen, då han skall finna
en kräfva, sådan den också är afbildad på fig..2, Tafl. 1 i
Selenkas bearbetning af foglarne uti Bronn’s allmänt bekanta
verk: Die Klassen und Ordnungen des Thierreichs. Huru i
detta hänseende förhåller sig med Gröningen, kan jag vVisser-
ligen ej nu afgöra, då jag för tillfället saknar undersöknings-
material; men nog tror jag hellre på Brehms uppgift än på
Herr G:s auktoritet. :
Om klättra och klänga har jag redan förut yttrat mig.
Den som »med intresse för saken» granskar boken, lär
icke med Herr G. förvåna sig öfver, att jag icke särskildt
framhållit, att Stenknäckens skadlighet för körsbärsplanteringar
har föga betydelse för vårt land, då jag sagt, att han före-
kommer, ehuru temligen sällsynt, i södra delen af Sverige.
I6. Herr G. påstår visserligen, att det hör till de »allra
sällsyntaste undantagen» att Bofinken uti mellersta Sverige lägger
SS mr ——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
