- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
493

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ännu en gång en akademisk prisfråga - I marginalen, af G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

: FYRIS TR SAe fa CNS MARdA ESAe SDREER ES ESA OR
SENARE RTR FARA RER VENEREA EE EE Lo SE rn nn 4

493

| i sin Skand. Fauna sid. 529 säger att domherren är skadlig i
I trädgårdarna derför att han uppäter fruktträdens knoppar.

i 15. Sid. 81 skrifver öfvers. och bearb. om Gröningen
(Fring. Chloris): >Egentligen förtrolig är han aldrig och kommer
| exempelvis aldrig in på landtgårdarne, äfven om den svåraste
| nöd trycker honom.» —- Är ej detta svar på tal?

I6. Jag får härvid hänvisa till hvad jag yttrat om Flug-
snapparen. Herr Smitts enda auktoriteter, Nilsson och Sundevall,
hjelpa honom sällan eler aldrig — såsom det visar sig — i
kinkiga frågor, derför att han kårlile icke riktigt förstått att
Högagta sig af dem.

17. Om hr S. sjelf med mera intresse för saken egnat sig
åt öfversättning och bearbetning, så hade ju granskaren icke
haft anledning att anmärka några löjligheter.

18. Om hr 8. i sin bok öfversatt »nvilehige med omogna,
så hade ordet m»nyölkhaltiga aldrig behöft kursiveras. Hvarför
icke genast använda den rätta öfversättningen?

19. Äfven sedan öfvers. och bearb. funnit reda på det
under tryckningen borttappade ordet dessa, så återstår ändå den
omeningen, att Korsnäbbarna, så länge de finna dessa trädfrön,
icke smaka någon annan föda, men alltid mycket gerna äta in-
sekter. Skulle insekter sålunda icke kunna anses som föda för
Korsnäbbarna?

20. Då hr S. utgifvit sig som bearbetare och icke blott
som Ööfversättare, så hade det, enligt mitt förmenande, varit hans
ovilkorliga skyldighet att visa sina läsare så mycken uppmärk-
samhet, att han rörande dessa hos oss så allmänt kända foglar
icke i boken låtit inflyta oriktigheter, som af så många kunna
kontrolleras.

21. Med all respekt för de åberopade auktoriteterna tror
jag dock för min del, att öfvers. och bearb., hvad beträffar be-
nämningar så väl på foglar som insekter, kommit på orätt väg.

22. Då jag i tidningarna sett, att en polemik, angående
skilnaden mellan egentlig kräfva och strupsäck, uppstått emellan
hrr Holmgren och Meves, så vill jag härom icke vidare yttra
mig. Hvad Göken särskildt vidkommer, så torde det väl nu
mera kunna anses bevisligt, att han endast i nödfall förtär
stora, håriga fjärilslarver. Detta påstår äfven Wallengren, hvil-
ken väl måste erkännas som en bland våra skickligaste både
entomologer och ornitologer. — Han citeras också af Brehm.

23. Om nu än hr 8. vill försvara rotknölshistorien, så
torde han dock få ganska svårt att försvara sitt påstående om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free