Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - En episod från Victor Hugos unga dagar, af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEN VA " NS NE mm NG a
; 537
af annan art än de som sedan århundraden tillbaka varit gängse
lag i Frankrike. Men det är klart, att de alltid äro jemförelse-
vis få, som hysa intresse för att taga reda på teoretiska utred-
ningar om dramatiska frågor. Vill man få mängden i tal, då
duger det icke att taga den vid örat och hålla ästetiska föredrag,
nej, det är då nödvändigt att få upp styckena på sjelfva skåde-
banan och der framföra dem inför den stora allmänheten. Prak-
tiskt talar då framställningen vida mera kraftigt och gripande
än någon, låt vara än så snillrik utredning.
Det blef emellertid icke Victor Hugo, som först fick ett
nyromantiskt skådespel upp på Théäåtre Francais. Den lyckan
beskärdes Alex. Dumas? Henri III. Det var emellertid blott en
förpostfäktning. Såsom en annan sådan måste uppförandet af
Vignys öfversättning af Othello betraktas med dess »näsduks-
scener», som icke alls smakade den franska teaterpubliken.
Men hufvuddrabbningen stod om Hernani.
Det var för resten icke det stycke, som Victor Hugo full-
bordade närmast’ efter »Cromwellb. TI juni 1829 hade han af-
slutat Marion Delorme, tragedin om den fallna qvinnan som
förädlas af en ren kärlek, men den förbjöds emedan konung
Ludvig XIII, som förekom i stycket, ej behandlades nog re-
spektfullt.
Men V. Hugo lät sig icke skrämmas. På tre veckor full-
bordade- han sin »Hernani eller den kastilianska hederskänslan»
och inlemnade stycket till »Théätre Frangais».
Politiska "svårigheter och litterära ränker från franska aka-
demiens sida hotade att äfven omintetgöra denna nya ’ skapelses
sceniska framtid. Konungen Karl X afböjde emellertid ’ akade-
miens vädjan till honom om ett förbud med de orden: »I li-
terära ämnen, mine herrar, har jag liksom hvar och en af Eder
blott min plats på teatern.»
Så skulle då Hernani spelas.
De första repetitionerna höllos med lif och lust. Made-
moiselle Mars, som då var 50 år och som i den gamla skolans
tragedier firat sina största triumfer, visade någon kyla emot
stycket såsom uttryck för den nya skolans excentriciteter.
Alexandre Dumas berättar i sina memoarer rätt lustigt
härom.
En dag stannade madame Mars midt i repetitionen och
sade till sin medspelare: »Ett ögonblicks tålamod, hr Firmin,
jag har att säga ett ord till författaren.» Dermed närmade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
