Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Synpunkter, något om författare och granskare, af en observator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
jag vill — är ganska betecknande. Han talar der om lite-
rär kritik:
»Inte begär jag beröm», säger han »men jag begär heller
ingens lof att få skrifva som jag vill. Jag skrifver ju
ej på nåder och ej för den, som ser på mitt arbete med
ovilja. . Jag skrifver för de unga, som vilja framåt, för dem,
hvilkas tankar jag kan fånga och som . skola förstå, hvarför
jag skrifver just så som jag gör.
— — Nej bevars, intet öfverdrifvet beröm! Ä” vi
några storheter kanske? Vi skrifva som paddor, tycker jag.
Ha vi fått några smådrag ur verkligheten, så ä vi genast
nöjda och glada. Nej, paddor ä vi. Läs Turgeniew, skildra
samtidens karakter så som han gjort .det. Då ä” vi inte
paddor längre.
Men vi sträfva dock och knoga — och det vilja vi ha
erkändt.>
Med anledning af något som passerat kort innan brefvet
skrefs, yttrade samma medlem af de gröna:
»Jag kunde ge mer än ett exempel på hur olika syn-
punkter kritiken har. Tänk på Bååths sista: del. Bååth
skrifver -på vers, och derför får han skrifva som han skrifver.
Han är väl frisinnad och realist och så modern som helst.
Inte skräder han ord och inte håller han inne med sin
tanke. Han är en bra skald.
Men komme någon af de andra och skrefve samma
saker och skrefve dem på prosa, på konstnärlig prosa, hur
tror du det skulle upptagas? Skulle någon allvarlig höger-
tidning gifva honom sitt bifall? Aldrig i evighet! Hade
han än rifvit ut sitt hjerta och vändt sin sgjäls insida ut
för verlden, hade "han dragit fram sina doldaste känslor,
blottat sin bästa sträfvan — han skulle mött iskalla miner,
hånleenden, öfverlägsna blickar. Man skulle sagt om honom
hvad man sagt om andra, talat om brist på innehåll, om
obetydligt innehåll, sport hvad slika utkast tjena till,-talat
om ”hoprafsade dagboksbl lad” och om ”det vanliga käbblet”
angående samhällsklassernas inbördes ställning etc.
Men när det skrifves. på vers och af Bååth, då möter
det en helt annan kritik. Tänkom oss att till exempel
Geijerstam skrifvit stycket ”Ståt på prosa. Jo, han skulle
ha mått bra efteråt! Eller att Levertin tecknat den lilla
präktiga genren ”Sonen är student som en spaltlång skizz.
Hur ;obetydligt” och SIERRA SLOSU , troligen också ”talanglöst”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
