Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Ett halfsekelsjubileum, af Helen Zimmern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
sällskapen till ett och »Dloyds Register of British and foreign
shipping» utkom för första gången i den nu välbekanta for-
men, hvarvid samtidigt bildades en permanent komité af
handlande, skeppsegare och assuradörer, hvars uppgift var
att öfvervaka att registret i allt, som stod i samband med
föreningen, skulle ordnas på den lämpligaste och mest libe-
rala basis. Sålunda öfverlemnades för första gången klassi-
fikationen af handelsfartyg till ett utskott, som representerade
alla intressen, icke åt blott en sektion. En parlamentsleda-
mot var den förste Chairman i det nykonstruerade Lloyds.
Det är intressant att betrakta den britiska handelsma-
rinens förhållanden på denna period af registrets tillvaro.
År 1834 ansågs ett fartyg om 500 tons vara stort. Den
väldiga proportionen af fartyg, bygda i kolonierna, är värd att
uppmärksammas. Det behöfver knappast sägas, att hela denna
tonnage var, af trä, emedan något skepp at j jern icke synes
i registret förrtänMl88d. Redan så tidigt se 1834 insåg
man vigten af att hålla träfartyg torra under det att de
bygdes och ett extra år lades till deras klass, förutsatt att
de blifvit bygda under ett ordentligt tak och tolf månader
användts till deras bygnad. Att föreningens inflytande på
konstruktionen af skepp var ofantlig g, behöfver icke sägas. Före
offentliggörandet af Lloyd’s regler för klassifikationen af far-
tyg voro de teoretiska reglerna för skeppsarkitektur föga
kända. Skeppsbyggmästarne bygde ofta goda fartyg, men
leddes sällan af vetenskapliga regler. Men genom sina in-
spektörer förändrade föreningen allt detta och ehuru skepps-
byggmästarne till en början voro motsträfviga och Harmades
öfver den stränga uppsigten, hade föreningen snart förvärf-
vat sig ett så allmänt förtroende, att ett fartyg utan Lloyds
stämpel var nästan alldeles värdelöst, och omkring 1843
befans det vara omöjligt för ett aldrig så godt fartyg att
erhålla frakt på utlandet, så vida det icke hade en god plats
i registret. Det är Lloy ds stora förtjenst, att denna ofant-
liga och nästan enväldiga makt icke en enda gång blifvit
missbrukad, och att dess enda sträfvan varit icke endast att
upprätthålla sitt anseende, utan äfven att följa med sin tid
genom att så passa sina regler, att dessa icke hindrade in-
förandet af förbättrade” konstruktionsmetoder eller lade band
på skicklighet och uppfinningsförmåga. Den uttänjelighet,
som är rättesnöret för föreningens inspektion, har t. ex.
i afseende på maskiner varit till stor fördel för driftiga
on 30 ARR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
